<anforande>
<dok_hangar_id>2347872</dok_hangar_id>
<dok_id>GT09124</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2005/06:124 Tisdagen den 16 maj</dok_titel>
<dok_rm>2005/06</dok_rm>
<dok_nummer>124</dok_nummer>
<dok_datum>2006-05-16 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Reformerad styrning och förvaltning för försvaret</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>36AC49BC-1D69-426D-99E7-914240AA2BF7</anforande_id>
<anforande_nummer>15</anforande_nummer>
<talare>ERLING WÄLIVAARA (kd)</talare>
<parti>kd</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Det gläder mig att försvarsministern är i kammaren. Förhoppningsvis innebär det att vi får svar på våra funderingar och frågor.
Det svenska försvaret har under de senaste åren genomgått en kraftig omstrukturering från att ha varit ett klassiskt invasionsförsvar till att bli ett modernt insatsförsvar. Försvaret har blivit betydligt mindre, enligt mångas mening alldeles för litet. Förhoppningsvis - vi kan i alla fall nära den förhoppningen - har försvaret blivit vassare för att på ett bra sätt kunna medverka vid och delta i internationella insatser och hjälpa till att bygga och värna freden i världen.
Försvarets uppgift har förändrats. Det direkta militära hotet är inte särskilt stort mot vårt land i dag. Ett militärt anfall mot Sverige från någon annan stat är inte troligt inom de närmaste åren, även om den senaste veckans signaler från Rysslands ledare Putin om upprustning kan väcka lite oro.
Freden är kanske inte så självklar som vi ofta tycks tro. Samtidigt förstår vi alla att terrorhotet och terrorismen kan drabba även oss. Med ett ökat engagemang internationellt ökar också terrorhotet mot Sverige. Varför skulle vi vara mer skonade än andra länder? Det är naivt att tro något annat.
Herr talman! För oss kristdemokrater är det självklart att när Försvarsmaktens kostym krymper behöver också försvarets stödmyndigheter anpassas. Vi motsätter oss inte kravet på att stödmyndigheternas kostnader måste minska. Utredningens förslag på en minskning med 2 miljarder kronor fram till år 2008 är enligt vår mening rimlig.
Med ett ökat internationellt engagemang behöver resurser tillföras den operativa verksamheten. Däremot har vi synpunkter på i vilken takt, på vilket sätt och i vilka myndigheter som reduceringen ska ske, därav våra reservationer tillsammans med övriga partier i alliansen.
Kristdemokraterna har under många år krävt att antalet anslag inom utgiftsområde 6 måste öka för att ge riksdagen större möjlighet att utöva sin finansmakt. Vi har som den minnesgode vet bland annat föreslagit att det tydligt måste framgå av budgetunderlaget hur stort anslaget för internationella insatser är.
Man kan visserligen läsa av att så och så mycket är avsatt. Men om det blir fler insatser ute i världen måste man tillföra medel. Om anslaget för internationella insatser alltid ska belasta förbandsverksamheten på anslaget 6:1 eller materielanslaget 6:2 blir det näst intill omöjligt för Försvarsmakten att på ett fullgott sätt genomföra till exempel övningsverksamheten. Vi delar utskottets uppfattning att fler anslag är ett måste.
Herr talman! Sverige förvaras inte av staber och förvaltningar hur stora de än är. Det fasta kostnaderna för dessa behöver reduceras för att ge bättre ekonomiskt utrymme för såväl insatsförbanden som de nationella förbanden. Det är enligt vår mening viktigt när vi skickar ut styrkor på internationella uppdrag - och det gäller också de som är kvar på hemmaplan - att de är väl utrustade, förberedda och grundligt övade.
Herr talman! Att reducera en verksamhet tar tid. Det medför oftast också kostnader. Verksamheterna måste ges rimlig tid att anpassa sig. Enligt vår mening finns ett behov av någon form av avvecklingsorganisation, som också Karin Enström har framfört här, för att på bästa möjliga sätt uppnå kostnadsminskning utan att hamna i en ohanterlig situation.
Herr talman! När försvaret minskar ökar behovet av bra omvärldsanalys och en väl fungerande underrättelsetjänst för att bibehålla god beredskap. Allan Widman nämnde detta och de undantagna sparkraven. Det är viktigt att vi tänker till när det gäller underrättelseverksamheten. De flesta länder i världen har insett att en god underrättelseverksamhet är ett måste.
President Bush, premiärminister Tony Blair och många andra ledare har insett att deras underrättelsetjänster är gammalmodiga och behöver moderniseras. En väl fungerande underrättelsetjänst är inte någonting negativt som somliga tycks tro. Det är tvärtom en tillgång för landet.
Det är viktigt att vi i Sverige besitter god kompetens att analysera utvecklingen i vårt land, i vårt närområde och i omvärlden. För att kunna göra det krävs en grundläggande förmåga att inhämta, bearbeta och förstå olika kulturer, politiska förändringar, ekonomisk och teknisk utveckling men också relationer mellan såväl enskilda nationer och grupper i olika nationer.
Några sådana exempel är utvecklingen i Mellanöstern, i Ryssland, i Asien och i Afrika. Det är viktigt att vi tar vara på den kompetens som redan finns i Försvarsmakten, exempelvis i FOI, och inte splittrar verksamheten på flera myndigheter. En bra samordning mellan de olika aktörerna är viktig för att uppnå största möjliga effektivitet.
Herr talman! I det här sammanhanget vill jag också understryka vikten av att vi på politisk nivå bygger broar mellan folk och kulturer och visar respekt och förståelse för varandra och inte ägnar oss åt isolering av något land. Att ställa sig vid sidan om och anse sig som klokare än andra är bara högmod. Högmod går alltid före fall, enligt böckernas bok. Dialog är alltid bättre än isolering oavsett vilket land det gäller.
Herr talman! Avslutningsvis vill jag beröra mönstringsförfarandet och uttagningen av värnpliktiga. Uttagning och placering genom värnplikt är väl inarbetat och förankrat i samhället. Värnplikten är inte minst viktig för att behålla folkförankringen. Däremot har erfarenheten visat att uttagningarna efter mönstring inte alltid har varit de bästa.
Många, inte minst kvinnor, som har inmönstrat och börjat sig utbildning hoppar av efter en tid. Det har varit ett antal tidningsreportage uppe i Norrbotten som har visat att det är många fler av kvinnorna som hoppar av från sin utbildning än vad vi har förstått tidigare.
Försvarsmakten måste enligt min mening ta ett större ansvar för mönstring och rekrytering och utveckla metoder för att rekrytera lämpliga personer, såväl kvinnor som män, för de olika uppgifterna. Det är bra att överbefälhavaren efter tidningsserien har flaggat för att han kommer att initiera en utredning i den här frågan.
Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 2 under punkt 2. Jag vill också passa på tillfället, eftersom det här är den sista försvarsdebatten för mig och den sista debatten här i talarstolen sedan jag började år 1998, att tacka talmännen för att de har tålt min tornedalska röst och alla mina meddebattörer för att de har förstått mig, kanske inte helt och till fullo, men i varje fall delvis. Jag tackar för en trevlig tid här i Sveriges riksdag.
(Applåder)
</anforandetext>
<intressent_id>0205071690103</intressent_id>
<rel_dok_id>GT01FöU11</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>98991</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GT09124/#anf15</protokoll_url_www>
</anforande>
