2347868 GT09120 Riksdagens protokoll 2005/06:120 Onsdagen den 10 maj 2005/06 120 2006-05-10 00:00:00 Reformerad hyressättning föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 18FDAA26-6F03-40BB-AF65-40D48E5198EE 84 RAGNWI MARCELIND (kd) kd Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation nr 13. Så här i bostadsutskottets näst sista debatt, och min sista för den här mandatperioden som bostadsutskottets ordförande, kan jag inte låta bli att få peka på hur viktigt det är med en bostadspolitik som vågar tänka i nya banor. Det är en bostadspolitik som vågar se till vad våra medborgare efterfrågar och faktiskt till och med är beredda att betala för. Tyvärr anser jag inte att den socialdemokratiska regeringen vare sig vågat, velat eller förmått att föra en sådan politik. Den socialdemokratiska regeringen har under de senaste tolv åren haft stora problem med att få fram nödvändiga förslag och förändringar inom bostadssektorn. I fråga efter fråga har man passat och inte vågat sätta ned foten. Vi har väntat och väntat på förslag om bland annat ett nytt finansieringssystem och förslag inom plan- och bygglagen. Det betänkande som vi behandlar i dag har varit en lång följetong. Vi har verkligen sett fram emot att regeringen skulle komma med ett mer långtgående förslag utifrån trepartsöverenskommelsen. Men inte ens i den här frågan har regeringen vågat ta steget fullt ut och ta chansen, trots att parterna på hyresmarknaden - Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna Sverige och SABO - faktiskt hade kommit överens. Dessa parter på bostadsmarknaden har länge varit överens om att hyressättningslagstiftningen måste ändras för att få till stånd en bättre fungerande hyresmarknad. Samsynen har handlat om att förbättra förutsättningarna för nyproduktion av hyresbostäder, att få rättvisare hyror i bostadsbeståndet, och att bättre kunna tillgodose enskilda hyresgästers olika önskemål. Herr talman! Dagens betänkande heter Reformerad hyressättning . Känn på orden, "sätta hyra". Visst låter det annorlunda än "förhandla fram hyra"? Vi kristdemokrater skulle hellre vilja tala om kunder än om hyresgäster. En kund ställer krav, det gör man inte som gäst. Som kund är man med och förhandlar om priset på produkten, det vill säga hyran. Man låter den inte sättas av någon annan. Det handlar faktiskt om att våga tänka i andra banor, som jag sade i början av mitt anförande. Regeringen valde dock att inte ta till vara denna unika enighet mellan parterna på bostadsmarknaden och den samlade reform av hyressättningssystemet som de tre parterna hade haft en överenskommelse om från 2003 och vad den syftade till. Det uteblev alltså. Kristdemokraterna tycker dock att det är bra att reglerna för hyrorna i nyproducerade fastigheter nu förändras i enlighet med de krav som vi länge har framfört. Men vi efterlyser förslagen gällande befintliga lägenheter på samma sätt som parterna hade kommit överens om. Ett mer heltäckande förslag hade kunnat utveckla hyresrätten som en boendeform. Parterna i trepartsöverenskommelsen, Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna Sverige och SABO, skrev i den överenskommelse som de också överlämnade till den dåvarande bostadsministern Lars-Erik Lövdén det som jag ska citera här. Det här är intressant, så lyssna noga nu! "Vi är överens om att Sverige behöver en väl fungerande hyresmarknad med regler som gör det möjligt att tillgodose enskilda hyresgästers efterfrågan. I det ligger att det ska finnas realistiska möjligheter att kunna bygga och hyra ut nya hyresbostäder. Det måste vidare vara möjligt att beakta enskilda hyresgästers varierande önskemål, både i det befintliga beståndet och vid ny- och ombyggnad. Hyresskillnaderna mellan lägenheter med skilda egenskaper ska också upplevas som rättvisa. På flera orter innebär detta att förändringar av nuvarande hyressättning måste ske. I de fall sådana förändringar innebär hyreshöjningar får dock inte dessa genomföras i snabbare takt än att befintliga hyresgäster ges rimlig tid för anpassning." Överenskommelsen innehöll fyra delar: hyror i nyproduktion, hyrorna i det befintliga beståndet, tillval och frånval samt hyresnämndernas skälighetsprövning. Den tillsatta utredningen lämnade ett förslag till ändringar i hyreslagen avseende såväl hyrorna i nyproduktion och det befintliga som regelverket för tillval och frånval. Det som kanske är det mest förvånande, i alla fall för mig, är att vänsterkartellen inte har vågat följa utredarens förslag om tillval och frånval. I betänkandetexten säger utskottsmajoriteten att nackdelarna väger tyngre än fördelarna. Vad menas egentligen - utöver det faktum att vänsterkartellen på ytterligare en punkt väljer att frångå trepartsöverenskommelsen? Jag anser att det är angeläget att det finns goda möjligheter för hyresgäster att på frivillig grund göra tillval och frånval, det vill säga individuella variationer när det gäller underhåll och utrustning med mera. Ett system med tillval och frånval skulle innebära stora fördelar för en hyresgäst. Att själv kunna välja lägre hyra genom att välja enklare standard skulle kunna öka marginalerna för många som inte har så stora krav eller som helt enkelt inte har råd. Genom tillval och frånval skulle en hyresgäst kunna påverka såväl hyra som boendekvalitet utifrån sina egna önskemål. Kristdemokraterna anser att det är viktigt att öka valfriheten och boendeinflytandet. Herr talman! Hyreslagstiftningens utformning innebär att de kommunala bostadsföretagen blir hyresnormerande för de privata fastighetsbestånden i kommunen. Om kommunen missköter det kommunala bostadsföretaget kan det leda till att hyresnivån drivs upp i hela kommunen. På vissa orter har hyresregleringen lett till en hyresstruktur som totalt avviker ifrån hur hyresgäster och bostadssökande själva värderar olika lägenheter. Det skiljer sig naturligtvis mellan Stockholm och andra orter ute i landet där efterfrågan är mindre. Ett syfte med hyresregleringen är att stödja svaga grupper och motverka segregation. Men hyressättningen har snarare bidragit till ökade problem och förstärkt segregation. Tillsammans med reglerna för ombildning av hyresrätter till bostadsrätter har hyressättningen försvårat arbetet med att skapa mångsidiga bostadsområden där olika alternativ finns att efterfråga. Innerstäderna har blivit oåtkomliga för den som inom en rimlig tid vill få tag på en hyresrätt. Förorterna saknar alternativ för den som vill äga sin bostad. Herr talman! Målet med bostadspolitiken är att alla ska ges förutsättningar att leva i goda bostäder till rimliga kostnader. Vi vet att hyran är mycket betungande för många konsumenter. Regeringens stentuffa beskattning av boendet ligger på samma nivå som skatten på sprit och tobak. Göran Persson har gjort boendet till en statlig mjölkko. De boende drabbas. Fastighetsägarna drabbas. Och när parterna är överens om ändrade regler för att få fram skäliga och rimliga hyror - vad händer då? Jo, då säger regeringen nej. Det visar att Socialdemokraterna med stödpartier är maktfullkomliga och vill bestämma över huvudena på bostadsmarknadens aktörer. Det är den socialistiska politiken i ett nötskal. Nej - nu behöver de boende och fastighetsägarna en annan politik för att få fram prisvärda bostäder och för att få bort bostadsbristen. Regeringens betyg i ämnet bostadspolitik så här på examensdagen - i alla fall utifrån mitt sätt att se det - kan inte bli annat än Icke godkänd. Vad Sverige behöver nu är en ny regering efter den 17 september. Herr talman! Jag hoppas att vi ska mötas efter den 17 september och att jag då ska få vara i en annan roll - i en majoritetsroll. Vi får se vad som händer efter det. 0500946976511 GT01BoU10 N 2010-01-01 00:00:00 98605 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GT09120/#anf84