<anforande>
<dok_hangar_id>2347868</dok_hangar_id>
<dok_id>GT09120</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2005/06:120 Onsdagen den 10 maj</dok_titel>
<dok_rm>2005/06</dok_rm>
<dok_nummer>120</dok_nummer>
<dok_datum>2006-05-10 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Några smittskyddsfrågor</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>683A1DCA-7EFE-4E1F-9CEA-9CF8D0ED08C4</anforande_id>
<anforande_nummer>81</anforande_nummer>
<talare>EWA BJÖRLING (m) replik</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Jag tackar för det svaret. Men jag tror inte riktigt att vi är på samma våglängd. Jag vet att regeringen satsar mer på hivforskning, och regeringen satsar mer på hivvaccin. Men det handlar också om någonting väldigt mycket viktigare, och det är att sätta politiskt tryck på frågan.
Vilken inriktning ska vi ha inom EU när EU delar ut forskaranslag? Där sitter Sverige med som viktig part och beslutar. I dag går nio av tio anslag till mikrobicider därför att det råkar var det senaste, det som är hot just nu.
Det är inte något fel i sig. Mikrobicider är på ett sätt bra, eftersom det också är ett skydd för kvinnor. Det är egentligen ett slags kvinnlig kondom. Men det är fortfarande inget vaccin.
Det är just därför jag vill att man också ska se långsiktigheten. Man måste vara uthållig när det gäller forskning. Den insikten saknar jag från regeringens sida i dag.
</anforandetext>
<intressent_id>0784309503313</intressent_id>
<rel_dok_id>GT01SoU20</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>98602</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GT09120/#anf81</protokoll_url_www>
</anforande>
