2347867 GT09119 Riksdagens protokoll 2005/06:119 Tisdagen den 9 maj 2005/06 119 2006-05-09 00:00:00 Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen 2005 föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 124E5D4D-5A54-48E7-9508-88457A35F763 13 GABRIEL ROMANUS (fp) fp Herr talman! Det här betänkandet spänner över många områden, liksom verksamheten i EU. Jag ska begränsa mig till att tala om temat att EU bör bli mer socialliberalt, mindre råkapitalistiskt marknadsliberalt. Socialpolitik bör naturligtvis i första hand vara en nationell angelägenhet, sägs det ofta. Men det går inte att skilja ut socialpolitiken från regler om skatter, handel, kommersiell konkurrens och rörlighet för människor över gränserna. Det finns många exempel på sådana motsättningar. Det mest tydliga men långt ifrån enda exemplet är EU:s och vårt medlemskaps inverkan på svensk alkoholpolitik. Det är många försvagningar av den svenska alkoholpolitiken som är en följd av vårt medlemskap och som har bidragit till ökad alkoholkonsumtion och ökade alkoholskador. Men det viktigaste är naturligtvis att Sverige har godtagit EU:s mycket generösa för att inte säga orimligt generösa regler för införsel av alkohol från länder med lägre beskattning. När jag gick hit trodde jag att man i Sveriges riksdag kunde visa en overheadbild, så jag hade med mig en sådan. Nu har jag lärt mig att så moderna är vi inte i Sveriges riksdag. Det var vi förr när jag var ledamot för 25 år sedan. Men jag visar upp den för den händelse någon ser. Den övre bilden visar hur mycket alkohol man får ta in. Det är en ganska god billast när man reser. Den undre bilden visar hur mycket cigaretter man får ta in. Det är 800 stycken, till skillnad från 230 liter alkoholdrycker. Alla som har studerat det här vet att det har bidragit till att vi i stället för en minskad alkoholkonsumtion med 25 % som vi hade tänkt oss har vi fått en ökad alkoholkonsumtion med 30 % sedan vi gick med i EU. Tyvärr ser det ut som om det är en bestående ökning, även om ökningen för tillfället inte fortsätter. Nu har de nordiska länderna kommit fram till en gemensam linje. Vi ska arbeta för att halvera mängden alkoholdrycker som får föras in, alltså "bara" 115 liter varje gång man reser. Vi ska dessutom arbeta för att dubblera minimiskatterna på alkohol inom EU och införa sådan skatt på vin som för närvarande är noll. Det beslutet, även om det skulle vara otillräckligt om det genomfördes, skulle ändå vara en framgång, en markering av att alkohol inte är en vanlig vara. Men tyvärr märks det inte mycket av den gemensamma nordiska linjen när man tar del av regeringens årsbok om EU. Där talas visserligen om att Sverige arbetar för en gemensam strategi för att minska alkoholens skadeverkningar inom unionen, men det absolut viktigaste kravet, att Sverige ska kunna begränsa införseln av billig alkohol från de länder som har lägre skatter än vi, nämns knappast. Tyvärr verkar det inte heller som om det finns i regeringens arbetsplan för EU, i varje fall inte om man ska döma av det som jag har kunnat hitta på regeringens hemsida. Ännu mer oroande är att det inte heller verkar vara någon fråga som våra medarbetare i representationen i Bryssel har fått signaler om ska prioriteras. Var och en som vet hur man ska påverka EU vet ju att om man ska få gehör hos de andra medlemsländerna för någonting som man tycker är viktigt måste regeringens medlemmar och Sveriges representanter i alla sammanhang påminna om att det är en viktig fråga för Sverige. Det här råkar vara den i stort sett enda fråga där vi verkligen har fått ett påtagligt negativt resultat av vårt medlemskap som skapar stora skador i många svenska familjer. Då borde det vara lätt att argumentera för att detta är en prioriterad fråga, dessutom ännu lättare eftersom flera nordiska länder delar vår uppfattning och också har känt av det här, framför allt naturligtvis Finland sedan de baltiska staterna kom med i EU med sina mycket låga alkoholskatter. Utskottets majoritet säger inte heller så mycket om detta. Man kan undra om Sverige i praktiken har givit upp strävan att få en ändrad hållning från EU när det gäller möjligheten att begränsa införseln av billig alkohol. Folkpartiets partimotion som behandlar den här saken har i stor utsträckning hänvisats till socialutskottet där vi står bakom de uttalanden som utskottet gör. I detta betänkande finns en reservation från Kristdemokraterna och Miljöpartiet som går ut på att Sverige ensidigt skulle införa hårdare regler, ungefär som de som vi accepterade när vi blev medlem i EU. Tyvärr tror jag inte att detta är en realistisk väg, även om jag naturligtvis skulle önska att det var så. Så jag kan inte stödja den reservationen. Vi har en situation på det juridiska området där i stort sett varenda svensk statstjänsteman uppfattar sig som en privat EG-domstol som ska tolka EG-rätten. Det är svårt att tolka den på annat sätt än att Sverige har gått med på att ha de generösa införselreglerna. Även om jag känner sympati för att vi kan komma i ett läge som blir så desperat att vi måste göra någonting sådant tror jag inte att det för dagen är en realistisk idé. Nu har vi fått ett nytt hot mot den svenska alkoholpolitiken. Det är något som kallas för distanshandel. Det innebär att man genom Internet beställer alkohol från lågskatteländerna. Det är ett dubbelfel. Man kringgår ju då det monopol som EU har godkänt och som även EG-domstolen har godkänt. Dessutom kringgår man de svenska alkoholskatterna, trots det rättsfall som finns som säger att när man beställer varor kommersiellt ska det vara skatten i konsumtionslandet som gäller. Men då vet vi att den här distanshandeln inte skulle vara intressant. Folk har inget emot att gå på Systemet. Det de inte gillar är skatterna. Därför är det ett kringgående av vår beskattning. Nu har detta kommit upp i Högsta domstolen, och generaladvokaten i EG-domstolen har utfärdat ett glädjande yttrande som pekar på att Sveriges lag gäller, att vi inte behöver tillåta distanshandel. Det som händer är att den här processen tar lång tid. Under den tiden är det ett antal skrupelfria företag som utnyttjar det som de anser vara ett oklart rättsläge. Så här får tullen nu beslagta tonvis med alkoholdrycker. Tyvärr är det säkert en hel del som slinker igenom, bland annat för att en del har tyckt att rättsläget var oklart. Det verkar som om välrenommerade jurister och företag engagerar sig i ansträngningarna att kringgå lagen. Det är något förvånande. De verkar inte bekymra sig om att deras handlande bidrar till ökade alkoholskador. Det sägs till och med att Bonnierföretagen har del i ägandet av ett av de företag som nu trotsar svensk lagstiftning och annonserar vitt och brett om möjligheten att beställa billig sprit över nätet. Om det är sant - jag säger: om det är sant - hoppas jag att någon medlem av denna familj ingriper. Annars blir familjens goda anseende när det gäller samhällsansvar allvarligt skadat. Folkpartiets ledamöter står bakom fem reservationer. Jag gör det också, även om jag inte har suttit på ärendet i utrikesutskottet, men för tids vinnande avstår jag från yrkande just nu. Jag instämmer i det yrkande som Gunilla Carlsson hade tidigare om vår gemensamma reservation. För att sammanfatta, herr talman: Vi gick inte med i EU för att få ökade alkoholskador, men det har vi fått. Jag citerar nu Folkpartiets partimotion. "Vi vill arbeta för ett EU som utnyttjar marknadsekonomins fördelar men som också låter sociala synpunkter och hänsyn till folkhälsan väga tyngre när det är motiverat." 0279360042003 GT01UU10 N 2010-01-01 00:00:00 98496 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GT09119/#anf13