<anforande>
<dok_hangar_id>2347865</dok_hangar_id>
<dok_id>GT09117</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2005/06:117 Fredagen den 5 maj</dok_titel>
<dok_rm>2005/06</dok_rm>
<dok_nummer>117</dok_nummer>
<dok_datum>2006-05-05 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Grundskolan</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>AAF87A20-97CA-44C0-94EA-32393FD14FA7</anforande_id>
<anforande_nummer>79</anforande_nummer>
<talare>STEN TOLGFORS (m) replik</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Det är väldigt intressant att Mikael Damberg tar upp exemplet Rinkebyskolan. Den fanns ju nämligen med på Utbildningsdepartementets hemliga lista över vad man påstod vara Sveriges 100 sämsta skolor - trots att den presterar bra mycket bättre än den borde göra, sett till dess sociala förutsättningar. Den borde snarare vara med på listan över Sveriges duktigaste skolor.
Jag är oerhört oroad över att Sverige har en skola som allt sämre klarar att kompensera elever för social bakgrund. Vi har förlorat den förmågan samtidigt som behoven har ökat. I Socialdemokraternas Sverige har vi fått en skola som bara kallt överför föräldrarnas situation på nästa generation, barnen. 
Det är alldeles riktigt så att utanförskapet påverkar skolresultatet enormt. Den dryga miljon svenskar som av olika skäl är utanför arbete i dag är också föräldrar. Om föräldrar är uppgivna, långsiktigt bidragsberoende eller sjuka så påverkar det möjligheterna att ge stöd till barnen. Jag har besökt skolor som får ha sovrum, därför att barnen har det så stökigt hemma att de måste inleda dagen med att få vila för att över huvud taget kunna ta till sig någon undervisning - i Socialdemokraternas Sverige. 
Det är bara kunskap som kan utjämna och ge livschanser, och det är därför vi, precis som Tony Blair, använder exakt det exempel som Mikael Damberg nu avfärdade: Det är skillnader inom skolor som är det stora problemet, när man inte ser varje elevs möjligheter att utvecklas, inte varje elevs kunskapsresultat, inte varje elevs behov av extra stöd, utan bara sitter i Rosenbad, i sitt elfenbenstorn, och där tror att man kan peka ut sämsta skolor som ska ges extra resurser. 
Jag hävdar att Socialdemokraterna underfinansierar den svenska skolan och samtidigt misslyckas med att ge varje elev möjlighet att bli sedd och få rätt till det stöd som han eller hon behöver för att nå resultaten. Vi ändrar på båda de sakerna så att alla elever i den svenska skolan kan nå kunskapsmålen. Det är det enda som kan återupprätta och ge nya möjligheter i ett kunskapssamhälle.
</anforandetext>
<intressent_id>0864542495614</intressent_id>
<rel_dok_id>GT01UbU14</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>98371</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GT09117/#anf79</protokoll_url_www>
</anforande>
