<anforande>
<dok_hangar_id>2347861</dok_hangar_id>
<dok_id>GT09113</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2005/06:113 Fredagen den 28 april</dok_titel>
<dok_rm>2005/06</dok_rm>
<dok_nummer>113</dok_nummer>
<dok_datum>2006-04-28 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Hälso- och sjukvård</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>306A5EA9-017A-460A-AE66-3895D5D00DF5</anforande_id>
<anforande_nummer>44</anforande_nummer>
<talare>CONNY ÖHMAN (s) replik</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Tack för beskedet, Erik Ullenhag. Det finns alltså ingen allianspolitik när det gäller hur skatterna ska tas ut till svensk sjukvård. Det finns alltså ingen allianspolitik när det gäller hur man ska organisera svensk sjukvård. Detta är de två fundamenta när det gäller svensk sjukvård. Hur skulle det bli på det här området om olyckan är framme i höst och det blir en borgerlig regering? Ingen vet. Det är alltså svaret på den frågan. 
Cancervården i Sverige måste självfallet utvecklas ytterligare. Nu pågår ett jobb inom Socialstyrelsen för att ta fram nationella riktlinjer på område efter område. Starten skedde i går, om Erik Ullenhag har noterat detta, när det gäller de tre största cancerdiagnoserna: bröstcancer och på två områden till. Här pågår också ambitiösa och reella planer i många landsting på utbyggnad av cancersjukvården. Men självfallet är det så att ju fler äldre vi får, desto fler kommer vi att få med cancerdiagnoser, och därför måste man bygga ut cancersjukvården. Det är också på det sättet att fler överlever med en cancerdiagnos i dag än för 12-15 år sedan, så visst görs det framsteg även inom den här sektorn av svensk sjukvård - självfallet!
När det gäller psykiatrin däremot måste jag som socialdemokrat hålla med. Där har vi inte gjort tillräckligt mycket. Vi kanske är världsbäst när det gäller folkhälsa och världsbäst när det gäller sjukvård, men vi är inte världsbäst när det gäller psykisk ohälsa - det ska jag vara ärlig och säga. När det gäller psykisk ohälsa halkar vi efter. De vårdresurser som dessa människor har rätt att ställa krav på finns ibland inte i tillräcklig omfattning, och ibland är de bristfälligt organiserade. Det var just detta som gjorde att vi för några år sedan tillsatte den nationella samordnaren för psykiatri som skulle ta ett övergripande tag kring detta. Vi är inte i mål med detta vårdområde än. För mig är det en utomordentligt hög prioritet att jobba med de frågorna de kommande åren när vi nu har finansiella muskler i det svenska sjukvårdssystemet att satsa på utvecklingsarbetet. 
</anforandetext>
<intressent_id>0368245926011</intressent_id>
<rel_dok_id>GT01SoU17</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>98058</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GT09113/#anf44</protokoll_url_www>
</anforande>
