<anforande>
<dok_hangar_id>2347861</dok_hangar_id>
<dok_id>GT09113</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2005/06:113 Fredagen den 28 april</dok_titel>
<dok_rm>2005/06</dok_rm>
<dok_nummer>113</dok_nummer>
<dok_datum>2006-04-28 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Hälso- och sjukvård</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>9B0A839C-C6A2-4E5A-A791-13BD9281EFAB</anforande_id>
<anforande_nummer>28</anforande_nummer>
<talare>ERIK ULLENHAG (fp) replik</talare>
<parti>fp</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Miljöpartiets sjukvårdspolitik är alltid lite spännande. Den blir närmast filosofisk och väldigt icke-konkret. Det blev ett allmänt angrepp på modern teknik och en del annat i det här anförandet. Men på ett par punkter är Miljöpartiet konkreta, och de punkterna bekymrar mig en del. Det första är att vi hör Jan Lindholm göra ett angrepp på läkemedelsindustrin. Den kan man ju alltid kritisera. Alla ska kritiseras och granskas. Men vi vet samtidigt att Jan Lindholms parti vill förbjuda alla djurförsök i Sverige. Det kan ju låta bra. Men vad skulle effekten bli för de människor med svåra handikapp som hoppas att det ska komma fram en medicin som kan hjälpa dem i livet? Vad skulle effekten bli för dem med kroniska sjukdomar som hoppas att det ska forskas fram ett läkemedel som kan hjälpa just dem? Jag skulle konkret vilja ställa frågan till Jan Lindholm: Är ni beredda att lämna kravet på att förbjuda alla djurförsök?
För mot slutet talar ni ju vackert om tillväxt. Mot slutet talar ni ju vackert om företagande. Men vad blir effekterna, Jan Lindholm, för svensk läkemedelsindustri om ni förbjuder samtliga djurförsök? Min gissning är att den flyttar från landet, och det är inte speciellt bra för svensk ekonomi.
Sedan kom ett andra märkligt inhopp från Jan Lindholm, närmast ett allmänt påhopp på valfrihet. Miljöpartiet brukar kallas för ett feministiskt parti. Om du nu inte gillar valfrihet inom sjukvården, varför ska just vårdens kvinnor stå utan möjlighet att välja arbetsgivare? Varför ska det vara så att just vårdens kvinnor ska stå med en monopolarbetsgivare och inte kunna driva upp lönen eller välja mellan olika arbetsgivare? För mig är det en av de viktigaste feministiska frågorna. Och varför skulle det vara så dyrt att låta en äldre patient att kunna påverka sin vård och välja mellan olika alternativ? Ni gillade ju, i alla fall förr, friskolorna. De har väl inte blivit dyrare? Varför skulle vården bli så mycket dyrare för att jag som patient fick makt och för att kvinnor fick olika arbetsgivare att välja mellan? 
</anforandetext>
<intressent_id>0275724540919</intressent_id>
<rel_dok_id>GT01SoU17</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>98042</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GT09113/#anf28</protokoll_url_www>
</anforande>
