2347859 GT09111 Riksdagens protokoll 2005/06:111 Onsdagen den 26 april 2005/06 111 2006-04-26 00:00:00 Jakt och viltvård föredragning av utskottsärende med eventuell debatt E85D189D-79C8-405F-880A-D4C70ECB57A3 180 BENGT-ANDERS JOHANSSON (m) m Herr talman! Jag vill först av allt yrka bifall till reservation 5. Kolleger, det är nu snart bokslut för den här mandatperioden. Och när det gäller jakt- och viltvårdsfrågorna har det inte hänt speciellt mycket under dessa fyra år. Jag ska börja med att säga att vi fram till årsskiftet hade en socialdemokrati som inte lyssnade. Man följde inte upp de beslut som man hade fattat, och man föreslog definitivt inga åtgärder. Det som har varit mest aktuellt under denna mandatperiod och fått mest utrymme är den så kallade § 28 och som på kanslisvenska heter skyddsjakt utan föregående myndighetsbeslut. Det har handlat om vargpopulationen, och det har handlat om blyfrågan. Jag vågar påstå att på alla dessa tre områden har Socialdemokraterna tillsammans med sina stödpartier misslyckats. Men på en punkt får jag ändå ge en eloge till regeringen, och det är att man har lyssnat till det moderata förslaget om att rörelsehindrade inte ska behöva söka speciellt tillstånd, speciellt för vilken jakt och vilket antal etcetera det handlar om, för att få jaga från motordrivet fordon. Nu hoppas jag bara att man lever upp till den utfästelse som finns i betänkandet eftersom den ännu naturligtvis inte är genomförd. Men jag ville ändå ge denna eloge. Jag tycker att det är viktigt att ge just de rörelsehindrade denna möjlighet. Herr talman! Rovdjur väcker känslor. De väcker varma känslor. De väcker rädsla. I vissa fall väcker de till och med avsky. Och de väcker beundran och så vidare. Det som nu är för handen är att 90 % av vargpopulationen, 50 % av lodjursstammen och 30 % av björnarna finns just inom en tredjedel av landets yta. Med vetskap om denna förutsättning förstår man också varför det har blivit så mycket rubriker, speciellt i de områden där de finns. Från moderat sida har vi inte ställt upp på någon antalsexercis när det gäller hur många rovdjur som vi ska ha. Vi tyckte att det var fel väg att gå, utan man får skapa de stammar som det finns förutsättningar för och göra en avvägning med mänskliga intressen. Där har vi varit mycket tydliga och sagt att när det blir en konflikt måste alltid människornas förutsättningar värderas högre än djurens. Med detta som utgångspunkt är det betydligt mycket lättare att hantera denna typ av frågor. Jag har under hela denna mandatperiod försökt att få Miljöpartiet och Vänstern att stå upp för att människovärdet är överställt djurvärdena. Men hitintills har jag inte fått något erkännande för detta synsätt. Måhända, herr talman, kommer det att ske i kväll. Vi hade före jul en manifestation när det gäller rovdjurspolitiken. I Falun var det 3 000 människor, i Mora var det 2 500 människor, och i Dals-Ed var det strax efter årsskiftet 2 500 människor. Jag vågar påstå att Socialdemokraterna inte lyssnade. De satt stilla i båten och brydde sig inte speciellt mycket om det här. Men någonting hände, för just nu är de i full panik. Kan det möjligen vara så att de började förstå att 300 000 jägare kanske är en intressant målgrupp? Det kan vara så. Tänker man därefter på att det kanske finns en tre fyra andra i varje jägarfamilj så pratar vi om uppemot en miljon väljare som man måste fundera lite mer nogsamt på. Man försökte med att tillsätta en rovdjursutredare, man namngav vederbörande etcetera. Allt var frid och fröjd så långt. Men det gick bara några dagar så tillsatte Socialdemokraterna en egen intern grupp som skulle köra någon form av skuggutredning parallellt med utredaren. Klok som den första utredaren var så tog han sin mats ur skolan. Det här är inget annat än ett debacle och ett oskickligt hanterande av en angelägen fråga. Nu har man för all del, fortfarande i full panik, fått en ny utredare, som jag hoppas kan slutföra sitt uppdrag. Den kanske viktigaste symbolfrågan i diskussionerna har varit just § 28, alltså möjligheten för enskilda att utöva skyddsjakt utan föregående myndighetsbeslut. Före den 1 mars i år - för fram till dess hände ingenting - gällde följande: Ett rovdjur var tvunget att göra ett upprepat anfall mot ett tamdjur för att man skulle få ingripa genom att exempelvis avliva rovdjuret. Det måste alltså vara ett upprepat anfall; rovdjuret skulle först tugga en gång, sedan gå ifrån bytesdjuret och sedan gå på antingen det eller det friska djuret igen. Då fick man ingripa. Detta är fullständigt otillständigt! Det är fullständigt otillständigt att kräva att en tamdjursägare stillatigande ska åse detta. Om man inte begriper hur otillständigt det är så har man ingen som helst förmåga till empati, vågar jag påstå. Efter den 1 mars har äntligen regeringen ändrat reglerna, men det blev naturligtvis bara en halvmesyr. Nu skulle det bara gälla djur innanför hägn. Alla lösspringande hundar i samband med jakt, katter, fäboddjur eller djur som har blivit skrämda av rovdjur och har tagit sig ur sin inhägnad är precis lika oskyddade som tidigare. Det här är inget annat än misstro mot de 300 000 kvinnor och män som är jägare. Man tror att de ska använda sig av möjligheten att idka illegal jakt. Nu, fem över tolv, när det börjar kännas i valvinden att man fortfarande kanske sviker på de här punkterna så öser man in 30 miljoner för att skapa någonting som heter rovdjursakutgrupp. Har ni hört någonting så sällsynt krystat? En rovdjursakutgrupp - som om en sådan skulle kunna hantera en akut uppkommen situation! I samma förslag ska man försöka få hundarna vargrena. Det är över huvud taget inget problem. Det är ju inte hundarna som jagar varg utan det är faktiskt tvärtom. Man kan nästan tro att det är någon som inte har förstått det här över huvud taget som har lagt fram förslagen. Det finns ingen som helst efterfrågan på de här åtgärderna. Ändå lägger man fram förslagen. Herr talman! Det börjar närma sig val. Mot den splittrade bild som man visar från regeringens sida med stödpartierna finns det nu en allians som tar fasta på människors oro och som tar fasta på möjligheten att också skapa en trygghet åt rovdjuren. Det gör vi genom att ge § 28 ett riktigt innehåll, nämligen att man har rätt att skydda sina tamdjur i alla situationer. Det är precis så man har det i Finland. Efter ett besök där i vintras kan jag avslöja att detta i fjol användes en gång. Det sköts en varg på grund av detta. Det är väderkvarnar som gäller här. Med en regering stödd på partier som är jaktmotståndare i botten kan det inte bli annat än pannkaka. Jag beklagar detta, herr talman. Jag hoppas att vi blir tillräckligt många som har engagemang i dessa frågor så att vi den 17 september väger över och vi får en allians som kan ta rätt på den här frågan, åtminstone. 0463955388312 GT01MJU16 N 2010-01-01 00:00:00 97882 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GT09111/#anf180