2347855 GT09107 Riksdagens protokoll 2005/06:107 Torsdagen den 20 april 2005/06 107 2006-04-20 00:00:00 (forts. från 12 §) Diskrimineringsfrågor och vissa frågor om jämställdhet (forts. AU6) föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 1C1248FD-A83E-409D-8A7C-50B0F5F35592 121 RONNY OLANDER (s) s Fru talman! Inledningsvis yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på alla reservationer. Motioner om vissa jämställdhetsfrågor avstyrks med hänvisning till pågående utrednings- och beredningsarbete och till den nyligen avlämnade propositionen Makt att forma samhället och sitt eget liv - nya mål i jämställdhetspolitiken . Denna proposition kommer att behandlas senare i vår. Då kommer även motioner från den allmänna motionstiden 2005 som rör de jämställdhetspolitiska målen, metoder och institutioner att debatteras. Jag vill passa på att säga att propositionen berör 48 politiska områden, så det finns verkligen anledning att få en rejäl diskussion om jämställdhetsfrågorna vid det tillfället - och kanske även i dag. Fru talman! Alla som bor i Sverige ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Likhet inför lagen och skydd mot diskriminering för alla och envar är grundläggande rättigheter. Jämställdheten har ökat i Sverige. Dock finns det fortfarande problem. För att uppnå målet om ett jämställt samhälle måste den rådande könsmaktsordningen brytas. Teorin om könsmaktsordning kan beskrivas som ett sätt att förklara varför ett samhälle är ojämställt och varför ojämställdheten består trots att åtgärder vidtas. Regeringen har identifierat fem så kallade fokusområden som lyfts fram i jämställdhetspolitiken under innevarande mandatperiod. Dessa områden är viktiga. De finns med som en ram i vårt betänkande och berör flertalet av de motioner som vi haft att behandla. Med tanke på hur diskussionen varit hade jag först, av tidsskäl, tänkt korta ned anförandet. Men det finns anledning att lyfta fram dessa områden mera. För det första handlar representationen om en jämnt fördelad makt och inflytande. Ett målmedvetet arbete för att öka kvinnors inflytande på olika nivåer i samhället har lett till att Sverige nu är världsledande när det gäller andelen kvinnor i direktvalda politiska organ. En väsentlig del av samhällsutvecklingen styrs dock fortfarande av män, och mäns erfarenheter är alltjämt norm. Detta gäller inte minst i nominerings- och beslutsprocesserna. En utredning - direktiv 2006:23 - har tillsatts för att kartlägga och redovisa könsfördelningen på maktpositionerna i Sverige. Utredningen ska avlämna sin rapport senast den 18 oktober 2006. En annan utredning har fått i uppdrag att utforma förslag till ändringar i aktiebolagslagen som säkerställer att minst en viss andel av styrelseledamöterna i ett publikt aktiebolag ska vara av vardera könet. Detta uppdrag ska redovisas senast den 1 juni 2006. Av inlägg här i dag förstår jag att vi kommer att få support här. För det andra gäller det lika lön för lika och likvärdigt arbete. Jämställdhetslagen innehåller krav på att åtgärda könsdiskriminerande löneskillnader. Regeringen avser att under våren 2006 tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet presentera en nationell handlingsplan mot könsdiskriminerande löneskillnader. Det är inte bara lönerna som påverkar löneskillnaderna. Anställningsvillkor, anställningsformer - tillsvidareanställningar eller tidsbegränsade anställningar liksom deltid och heltid - yrkesval, befordringsmöjligheter och möjligheter till kompetensutveckling är andra viktiga faktorer som påverkar kvinnors och mäns arbetsinkomster. Planen kommer därför att vara bred och omfatta de områden som direkt eller indirekt påverkar individens lön. Vi går nu mot slutet av detta arbete som har varit mycket intressant och seriöst och kommer att rejält ta tag i dessa oerhört viktiga frågor. För det tredje gäller det mäns våld mot kvinnor, prostitution och handel med kvinnor för sexuella ändamål. Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem som inkräktar på och förhindrar kvinnors utnyttjande av sina mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Regeringen har fattat beslut om att ombilda Rikskvinnocentrum, RKC, till ett nationellt kunskapscentrum om mäns våld mot kvinnor. Gemensamt har Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna avsatt 135 miljoner kronor årligen till detta centrum som ett ökat stöd till kvinnoorganisationer och till våldsutsatta kvinnor och deras barn. Inom regeringen pågår även ett arbete med att ta fram ett handlingsprogram mot alla former av människohandel. Programmet kommer att bestå av två delar. För det fjärde gäller det mäns ansvar för jämställdhet. Jämställdhetsarbete handlar om att förändra villkoren för både kvinnor och män. Arbetet inom området syftar till att sätta fokus på det ansvar som män som grupp har för att förändra de strukturer som gör att män är överordnade och kvinnor underordnade. I propositionen föreslår regeringen bland annat att män och kvinnor ska ta samma ansvar för hemarbete och ha möjlighet att ge och få omsorg på samma villkor - detta som ett delmål för jämställdhetspolitiken. För det femte gäller det sexualiseringen av det offentliga rummet. En ständig exponering av bilden av att manlighet står för makt och kvinnlighet för underordning gör att vi riskerar att inte längre reagera på könsförtryck, trakasserier och sexualiserat våld. Fru talman! Låt mig till sist få kommentera några motioner. Som några talare har sagt är vi överens om mycket i analysen på jämställdhetsområdet. Men när vi kommer till åtgärderna, till vad som behöver göras, skiljer det sig. Jag vill instämma i vad Camilla Sköld Jansson sade, nämligen att det också handlar om hur vi ideologiskt ser på samhällsuppbyggnad och om hur vi ideologiskt ser på mäns och kvinnors villkor att delta i samhället. Jag konstaterar också, som vi tidigare gjort, att den borgerliga alliansen tror att om vi bara konkurrensutsätter skolan, vården och omsorgen ökar vi jämställdheten. Vid ett flertal tillfällen tidigare har utskottet behandlat motioner med ett liknande innehåll. Det är uttalat att konkurrensutsättning inte är den givna lösningen. Det är i stället viktigt att parterna på arbetsmarknaden förses med verktyg för att i förhandlingar och avtal åstadkomma bland annat mer jämställda löner. Utskottet vidhåller denna uppfattning. Jag vill understryka att de krav som ställs i jämställdhetslagen när det gäller löner och löneanalys är betydelsefulla verktyg i sammanhanget. Vad gäller att föra jämställdhetsmål från Arbetsdomstolen till allmänna domstolar delar utskottet inte den uppfattningen. Jag vill också passa på att fråga: Var finns lösningarna? Lösningarna finns bland annat i det vi pratar om när det gäller kvinnors och mäns villkor i arbetslivet. Tyvärr är inte Stefan Attefall med nu i diskussionen om just arbetsmarknadens parter, om den viktiga roll de har - en roll som de måste ha. I lönehandlingsplanen kommer vi på ett klart sätt att närma oss den så kallade gränsbommen mellan politikens ansvar, arbetsmarknadens ansvar och parterna där. Men vi är inte intresserade av att gå över till att diskutera statlig lönepolitik. Tina Acketoft tog upp frågan om hushållsnära tjänster och skillnader i förhållande till byggbranschens ROT-projekt. Skillnaden är markant. ROT-projekten och de resurser som satsats där har varit tillfälliga delar. Men ni pratar om en permanent del. Konstigt nog kom inte exemplet från Finland upp. Det har tydligen kostat 1 miljard kronor för 10 000 anställda. Det hade också varit tacksamt om den borgerliga regeringen i Danmark hade nämnts. Man har ju avskaffat detsamma därför att det blev för dyrt. I stället säger man: Okej, hushållsnära tjänster kan vi kanske ha för de äldre - alltså någonting i stil med vad statsministern här sagt, nämligen att om vi ska ha hushållsnära tjänster ska det vara för just äldre handikappade som behöver extra stöttning, inte för andra grupper i samhället som kanske har möjlighet att själva lösa detta. Fru talman! Som tidigare nämnts ska Diskrimineringskommitténs slutbetänkande remissbehandlas. Det är viktigt. Det har tyvärr framgått i debatten att vi redan nu ska ta ställning i många olika frågor. Men vi har alltid - i alla fall under alla mina år som riksdagsledamot - haft en respekt för att lyssna på remissinstanserna och inte gå förbi dem utan säga att det är viktigt vad de tyckt och tänkt, att vi ska lyssna in det och sedan besluta i stället för att omedelbart sätta ned foten. Utskottet kommer, som tidigare sagts, att senare i vår - någon gång i mitten av maj - behandla jämställdhetspropositionen. 0875425244515 GT01AU6 N 2010-01-01 00:00:00 97556 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GT09107/#anf121