2347850 GT09102 Riksdagens protokoll 2005/06:102 Onsdagen den 5 april 2005/06 102 2006-04-05 00:00:00 Straffrättsliga frågor föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 82F72B17-1EB2-40CE-A3D4-27673CB9B86E 95 PETER ALTHIN (kd) kd Herr talman! Kolleger, närvarande och frånvarande, och alla åhörare! Jag hade som vanligt gärna hälsat också justitieministern välkommen. Honom träffar jag numera oftast i debatter i tv och inte här i kammaren, vilket man kan ha synpunkter på. Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 31 och reservation 41. Betänkandet berör 245 motioner och 56 reservationer. Av dessa reservationer står Kristdemokraterna bakom 27 stycken, om jag räknar rätt. Det är alltså ungefär hälften av alla reservationer. Det handlar om brott, om preskriptioner när det gäller brott, påföljder för brott, likhet inför lagen, civilkurage och så vidare. Utan att jag känner mig särskilt överraskad har majoriteten föreslagit att riksdagen ska avslå samtliga dessa yrkanden. Jag kan lugna talmannen och övriga med att jag inte kommer att gå igenom alla våra reservationer. Jag kommer att stoppa upp vid några stycken utan att egentligen prioritera specifikt. Men det är några reservationer som ligger mig varmt om hjärtat. Jag ska börja med Kristdemokraternas reservation nr 41 om underlåtenhet att bistå nödställd, eller det som vi kallar för civilkuragelagen. Jag tror att de flesta kommer ihåg att man bara för någon dag sedan kunde läsa i tidningarna om en ung, tolvårig, flicka på väg till skolan som blev våldtagen inför ett antal andra ungdomar i samma ålder. Flera av dem var dessutom äldre - enligt medierna mellan 15 och 18 år. De är alltså straffmyndiga. Ingen gjorde någonting. Ingen försökte ingripa. Ingen försökte bistå den tolvåriga skolflickan. Om vi nu hade haft en civilkuragelag så hade gärningsmannen kunnat straffas. Det gäller även dem som underlät att ingripa. I den mån de var straffmyndiga kunde de då också ha lagförts. Det är skrämmande och märkligt att vi i Sverige i dag inte har den här lagen om underlåtenhet att bistå nödställd. Jag tycker att det hade gett vinkar och pekpinnar om hur vi vill ha samhället med en högre etik och en högre moral - inte för att själva lagen kan hjälpa till enbart, men den kan ge en fingervisning om hur vi vill ha det. Den kan visa på vad som är rätt och vad som är fel i samhället. Det är märkligt att även flickor, som i det här fallet, står bredvid och tittar på när en flicka blir utsatt för ett övergrepp. Jag påstår att det är hög tid att ingripa och att göra någonting. Som det är just nu finns det ingen skyldighet i svensk rätt, herr talman, att bistå personer som befinner sig i nöd eller i livsfara. Jag anser att det är oacceptabelt. Det finns i andra länder. Frankrike har det och Norge har det. Där straffbeläggs ett beteende där man inte tar hand om varandra. När det gäller utskottet så har det här behandlats tidigare. Man säger vid det här tillfället ungefär som man har gjort tidigare - att nackdelarna med att införa ett generellt straffrättsligt ansvar för underlåtenhet att bistå en nödställd väger tyngre än de fördelar som kan finnas med att införa detta. Det tycker jag är skamligt. Det är fullständigt obegripligt att man inte tar tag i det här och gör någonting åt den situation som vi kan läsa om rätt ofta i dag i tidningarna. I Kristdemokraternas Sverige tar vi hand om oss själva och försöker också ta hand om varandra. Detta är en reservation som jag med varmt hjärta vill överlämna till alla som ska votera lite senare. Herr talman! En annan reservation är reservation nr 9. Den handlar om stalkning. Den innebär en reglering som förhindrar att vi blir utsatta för systematisk förföljelse. Det finns också i andra länder men inte i Sverige. Det finns i flera anglosaxiska länder. Där kan en systematisk förföljelse lagföras. Det här har utretts. Remissinstanserna har kommit med synpunkter. Brå har lämnat en rapport. Jag menar att det är färdigt nu. Man behöver inte avvakta någonting ytterligare utan genast se till att få detta i sjön. Majoriteten i utskottet säger att det pågår ett arbete, och det gör det ju ofta. Hur långt det har kommit och var man hamnar där får vi väl höra när representanten för regeringen lyfter fram den här frågan, vilket jag hoppas att hon gör. Från oss som har varit utsatta för stalkning kan jag säga att det är mycket plågsamt, mycket kränkande och det tär på livskvaliteten. Herr talman! Vi har väldigt många andra reservationer. Vi har reservationer när det gäller barnpornografi. Det handlar om barnpornografibrottets åldersrekvisit, barnpornografi på Internet, preskription för barnpornografibrott, skadestånd vid spridning av barnpornografi och brottsofferfond avseende barnpornografibrott. Jag hoppas att åtminstone några av dessa kommer att vinna gehör vid voteringen så småningom. Det är viktiga frågor, och vi kristdemokrater står naturligtvis bakom dessa. Vi har också andra reservationer när det gäller preskriptionstider. Frågan är om man ska ta bort preskriptionstiden helt och hållet när det gäller mord. Bör preskriptionstiden för grova brott förlängas? Ska man förlänga preskriptionstiden för sexualbrott eller möjligen helt ta bort den när det gäller övergrepp mot barn? Herr talman! Alla de här frågorna är viktiga. Vi slåss för dem. Vi vill att de ska sjösättas. Man ska inte avvakta ytterligare en tid. Slutligen ska jag ta upp reservation nr 55. Vad är ett rättssamhälle om det inte existerar likhet inför lagen och om inte alla behandlas lika? Vad är det för rättsamhälle vi har då? Det är ju en retorisk fråga. Alla förstår ju att det är ett dåligt rättssamhälle om inte alla behandlas lika. Enligt min uppfattning är det nödvändigt att medborgarna har förtroende för domstolarna. Så länge det finns en debatt om att personer med utländsk bakgrund behandlas annorlunda och döms hårdare än infödda svenskar räcker det med blotta misstanken att det är på det sättet för att förtroendet för rättsväsendet ska minska. Det här är en viktig fråga som vi lyfter fram. Vi vill åtminstone ha en utredning som jämför rättstillämpningen. Man skrattar här nu för att vi vill ha en utredning. Vad vill majoriteten, herr talman? Jo, de har inte ens kommit så långt. De planerar en utredning. Så skrattar bäst som skrattar sist. Vi har i varje fall kommit fram till att vi ska ha en utredning. På s. 67 i betänkandet kan man se att ni möjligen planerar en. Det brådskar att få fram en utredning så att vi får klarhet i om personer med utländsk bakgrund döms hårdare, oftare och annorlunda än infödda svenskar. Herr talman! Detta var några av de reservationer som jag tyckte det var viktigt att lyfta fram. Jag vet också att vi kommer att gå på pumpen när det gäller de flesta av de här reservationerna. Majoriteten kommer att rösta på ett sådant sätt att vi inte får igenom dem. Det känns naturligtvis oerhört frustrerande, men det är samtidigt lite hoppfullt att det inte är så många månader kvar till den 17 september. Om vi nu inte har majoriteten här i riksdagen med oss så hoppas och utgår vi ifrån att vi har folket med oss i valet den 17 september. Det ger oss möjlighet att sätta i sjön de idéer och de förslag som vi har framfört här under hela den här mandatperioden. Jag ser fram emot det. Jag tror att det blir på det sättet. Det är bra för de flesta och det är bra för Sverige att vi får en ändring så att vi får igenom våra förslag. 0390912778804 GT01JuU22 N 2010-01-01 00:00:00 97120 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GT09102/#anf95