<anforande>
<dok_hangar_id>2347850</dok_hangar_id>
<dok_id>GT09102</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2005/06:102 Onsdagen den 5 april</dok_titel>
<dok_rm>2005/06</dok_rm>
<dok_nummer>102</dok_nummer>
<dok_datum>2006-04-05 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>EU-frågor</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>ADD29879-5298-471D-818A-7B17EEF4F34E</anforande_id>
<anforande_nummer>80</anforande_nummer>
<talare>KENNETH KVIST (v) replik</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Det var en komplicerad fråga, som det tar längre tid än två minuter att svara på.
Jag tror att en faktor som faktiskt har spelat roll är att Vänsterpartiet i sin tradition tidigt började slå in på vad som då kallades för en eurokommunistisk ståndpunkt och började betona att man ville gå den nationellt suveräna vägen framåt mot ett socialistiskt samhälle. Man ville därmed så att säga markera sin nationella suveränitet oerhört starkt.
I fråga om detta fanns det från början i Vänsterpartiet liksom i arbetarrörelsen över huvud taget en tveksamhet till EU. Denna väldigt starka koncentration på den nationella självbestämmanderätten och den egna nationella vägen mot progressiva förändringar tror jag har spelat en stark ideologisk roll för att partiet avviker till exempel från partier söderut i Europa.
</anforandetext>
<intressent_id>0544752215503</intressent_id>
<rel_dok_id>GT01KU23</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>97105</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GT09102/#anf80</protokoll_url_www>
</anforande>
