2347758 GT0910 Riksdagens protokoll 2005/06:10 Fredagen den 30 september 2005/06 10 2005-09-30 00:00:00 Svar på interpellation 2005/06:10 om folklig mobilisering mot nazismen interpellationsdebatt 167D0806-A3B7-4989-85C3-2AEE763F813E 13 Statsrådet JENS ORBACK (s) s Fru talman! Gustav Fridolin har frågat mig hur jag ämnar agera för att möta den växande nazismen och högerextremismen med en bred och värdig samling för demokratins ideal och humanismens principer. Gustav Fridolin pekar i sin interpellation på en viktig fråga, nämligen den om samhällets försvar av våra grundläggande värden. Sådana värden försvaras i våra dagliga politiska gärningar men kan också lyftas fram i exempelvis manifestationer. Under Sveriges första nationaldagsfirande som helgdag manifesterades ett stöd för våra grundläggande fri- och rättigheter på många platser i landet. Tanken på att nationaldagen utvecklas till en nationell manifestation i denna anda är intressant. Samtidigt vill jag betona det långsiktiga arbete som regeringen gör för att motverka de krafter som Gustav Fridolin tar upp i sin interpellation. Framväxten av rasistiska och nazistiska grupperingar är en allvarlig utmaning för hela det demokratiska samhället. Arbetet med att motverka och förebygga sådana företeelser sker genom en rad insatser på alla nivåer och inom alla delar av vårt samhälle. När det gäller de rent brottsliga aktiviteter som sådana grupperingar ägnar sig åt bedriver landets polismyndigheter och Säkerhetspolisen ett aktivt arbete för att bekämpa sådan brottslighet. Enligt Rikspolisstyrelsen har polisens insatser för att bekämpa brottsligheten genom underrättelsearbete och systematisk kartläggning och analys av rasistiska grupperingar samt genom hotbildsbedömningar utvecklats positivt på senare år. De rasistiska och nazistiska grupperingarnas aktiviteter visar också på farliga sprickor i den värdegrund som vår demokrati bygger på, och därmed på vikten av ett långsiktigt arbete på området. Det handlar dels om att öka och fördjupa kunskapen om mänskliga rättigheter, dels om att värna toleransen i samhället och hålla kunskapen om historien levande. Vi måste hela tiden hitta nya sätt att bemöta hoten från extrema rörelser, och detta är allas vårt gemensamma ansvar. Det handlar också om hur frivilligorganisationer och folkrörelser som arbetar mot rasism och nazism kan stödjas. Regeringen har i skrivelsen Demokratipolitik gjort klart att en central beståndsdel i den svenska demokratipolitiken är att stärka respekten för de mänskliga rättigheterna. En viktig del i det arbetet är att öka den demokratiska medvetenheten bland unga och ge kunskap om att en demokrati förutsätter varje medborgares skyldighet att visa tolerans och respekt för andra människor. Regeringen fortsätter det viktiga arbetet med att ta fram en ny nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna, vilken kommer att läggas fram för riksdagen under våren 2006. I handlingsplanen redovisas även pågående och planerade insatser mot rasism, främlingsfientlighet och homofobi inom olika samhällsområden. Arbetet med den nya handlingsplanen innebär en öppen process där stora delar av samhället har inbjudits att delta. Detta arbete blir på så sätt kunskapsskapande och mobiliserande i sig. Forum för levande historia har till uppgift att främja arbete med demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter med utgångspunkt i Förintelsen och ska lyfta fram en historisk dimension i arbetet. Genom bland annat seminarier, filmvisningar, utställningar och fortbildning vänder Forum för levande historia sig till såväl den breda allmänheten som pedagoger, forskare och beslutsfattare i hela landet. Bland de kommuner som haft särskilda problem med framväxten av nazistiska och rasistiska grupper bedrivs också mycket konkret och betydelsefullt arbete. Exempelvis har delar av Göteborgs kommun länge haft problem med högerextrema rörelser och nätverk. Kommunen har därför nyligen satt i gång ett projekt som syftar till att bryta nyrekryteringen av mycket unga personer till högerextrema miljöer. Från och med år 2003 kan också Integrationsverket lämna bidrag till verksamheter som bistår personer som vill lämna rasistiska och liknande grupperingar. Under 2004 gav staten 2,4 miljoner kronor i bidrag till den här typen av verksamhet. Vad beträffar den breda samling för demokratins ideal och humanismens principer som Gustav Fridolin efterlyser i sin fråga vill jag därför sammanfattningsvis hävda att en sådan samling i stor utsträckning redan är en realitet när det gäller hur högerextrema rörelser bemöts i vårt demokratiska samhälle i dag. Självfallet får vi dock aldrig slå oss till ro i kampen för demokratiska och humanistiska värderingar. Ansvaret för detta viktiga arbete är allas vårt gemensamma. Då Gustav Fridolin, som framställt interpellationen, anmält att han var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav andre vice talmannen att Mikael Johansson i stället fick delta i överläggningen. 0416079977115 GT1010 N 2010-01-01 00:00:00 88028 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GT0910/#anf13