<anforande>
<dok_hangar_id>2347986</dok_hangar_id>
<dok_id>GS0992</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2004/05:92 Torsdagen den 17 mars</dok_titel>
<dok_rm>2004/05</dok_rm>
<dok_nummer>92</dok_nummer>
<dok_datum>2005-03-17 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Sjösäkerhet m.m.</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>7DBEB099-B3BF-4B1D-B6ED-F87EC7A41F76</anforande_id>
<anforande_nummer>7</anforande_nummer>
<talare>CLAES-GÖRAN BRANDIN (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Låt mig för ordningens skull klargöra att jag i detta anförande tar upp framför allt frågan om Östersjön och en del andra frågor. Jag berör inte de delar som har med Estonias förlisning att göra. Det avsnittet tänker statsrådet Mona Sahlin ta upp i sitt anförande.
Låt mig inledningsvis slå fast, precis som förra gången vi diskuterade detta i kammaren, att sjöfarten är internationell till sin natur. Havet känner inga gränser, tror jag att jag sade då, och det gäller fortfarande. Det innebär att lösningen på de problem som kan finnas runt sjöfarten också kräver internationella lösningar och internationellt samarbete.
Det tydligaste exemplet i vår absoluta närhet är självklart Östersjön. Det beräknas att omkring 2 000 fartyg dagligen trafikerar Östersjön och i huvudsak på internationellt vatten, där Östersjöstaterna inte har någon kontroll.
Vi vet också att exporten av olja från ryska eller baltiska hamnar har ökat kraftigt de senaste åren. Från de största hamnarna var ökningen ungefär 50 % under perioden 1997-2000. Prognosen fram till år 2015 tyder på en fortsatt kraftig ökning.
Föroreningsgraden är hög; vattnet i Östersjön innehåller tre gånger så mycket olja som vattnet i Nordsjön. Anledningen är utsläpp dels från land i avrinningsområdet, dels från sjöfarten.
Det händer dock en del positiva saker också. Detta redovisas utförligt i vårt betänkande, och jag nämner här bara lite kort om de positiva delarna.
Exempelvis har IMO, efter ett EU-initiativ år 2003, beslutat att fartyg med enkelskrov som transporterar tunga oljor ska fasas ut till år 2010. Med anledning av M/S Prestiges förlisning beslutade EU år 2003 att inte invänta att IMO-reglerna skulle träda i kraft. I stället ville EU gå före med europeiska särregler. Slutåret för utfasningen har sålunda tidigarelagts till 2005.
Krav på AIS-system för alla fartyg över 300 ton gäller sedan den 1 juli 2004.
Ansökan om klassning av Östersjön som särskilt känsligt havsområde har inlämnats.
I början av mars i år inlämnades till IMO en rad förslag på åtgärder för att förbättra skyddet i Östersjön. Även Ryssland står bakom förslaget genom att ha deltagit som observatör i arbetsgruppen för de PSSA-anknutna skyddsåtgärderna.
Herr talman! De borgerliga partierna har lämnat in en gemensam reservation om sjösäkerheten i Östersjön. Det sägs i reservationen att arbetet med att klassa Östersjön som särskilt känsligt havsområde har förhalats av regeringen. Detta är inte sant. Sanningen är att Sverige i högsta grad har varit drivande i att föra detta arbete framåt. Vi har från svensk sida tagit initiativ och fört frågan framåt på dagordningen.
I samma anda anser man från de borgerliga partiernas sida att de skyddsåtgärder som man nu gemensamt föreslår från Östersjöstaterna inte är tillräckliga. De förslag som nu ligger kommer inte att vara tillräckligt effektiva, menar man. Om det skulle visa sig vara som ni säger finns det mig veterligen ingenting som hindrar att vi kan komma med ytterligare åtgärder så länge dessa ligger inom ramen för gällande regelverk. Detta redovisas också i vårt betänkande.
Herr talman! Ett avsnitt i vårt betänkande berör de luftföroreningar som sjöfarten ger upphov till. Detta är starkt oroande. Det är därför viktigt att Sverige fortsätter på den inslagna vägen med differentierade farledsavgifter som ett effektivt styrmedel. Detta har hittills visat sig vara effektivt. Utskottets majoritet anser också att det är ett effektivare sätt att stimulera redarna till investeringar i miljövänliga lösningar än ett riktat bidrag enbart till katalysatorer.
Det finns, som också påpekas i betänkandet, ett problem när det gäller tillgången till lågsvavlig bunkerolja i andra europeiska hamnar. Det är därför viktigt att Sverige fortsätter att driva frågan om ökad tillgång till lågsvavliga bunkeroljor i alla EU-länders hamnar.
Herr talman! Nu tänker jag byta spår och för en stund lämna miljön. Jag tänker nämna något kort om utskottets syn på frågan om kompetensbevis avseende fritidsbåtar.
Vi socialdemokrater anser att det är hög tid att införa körkortskrav även på sjön. Alla partier i utskottet, utom Moderaterna, delar uppfattningen att vi ska låta regeringen utreda frågan. Moderaterna säger i sin reservation att man inte vill ha ett obligatoriskt körkortskrav på sjön. Jag tycker att det är beklagligt att inte alla partier kan vara eniga i denna fråga.
Riksdagen har fattat beslut om att halvera antalet allvarliga olyckor till år 2007. Dessvärre ser vi inget som helst trendbrott som pekar åt det hållet. Sjöfartsverket har pekat på att den obligatoriska utbildningen med efterföljande förarbevis skulle bidra till att nå riksdagens mål om en halvering av de allvarliga olyckorna. Alla partier utom Moderaterna anser därför att riksdagen bör göra ett tillkännagivande om att snarast låta utreda förutsättningarna för att införa en obligatorisk utbildning och krav på förarbevis.
För oss socialdemokrater är detta fullständigt rimligt. Jag har ärligt talat svårt att förklara varför inte båtförare behöver förarbevis när skoterförare behöver det, i all synnerhet som dagens fritidsbåtar har större motoreffekt än förr. De går snabbare, och intresset för sjölivet får en allt större omfattning.
Herr talman! Avslutningsvis ska jag kort nämna lite om båtregistret. Om jag nu är rätt informerad kommer denna fråga att finnas med i den transportpolitiska propositionen, som kommer att läggas fram senare i år. Låt mig då bara säga: Det är på tiden.
Herr talman! Med detta yrkar jag avslag på samtliga reservationer och bifall till utskottets förslag till beslut i betänkandet.
</anforandetext>
<intressent_id>0272604986201</intressent_id>
<rel_dok_id>GS01TU7</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>111549</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GS0992/#anf7</protokoll_url_www>
</anforande>
