<anforande>
<dok_hangar_id>2347985</dok_hangar_id>
<dok_id>GS0991</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2004/05:91 Onsdagen den 16 mars</dok_titel>
<dok_rm>2004/05</dok_rm>
<dok_nummer>91</dok_nummer>
<dok_datum>2005-03-16 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>(forts. från 9 §) Riksdagens arbetsformer (forts. KU29)</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>52B30356-E003-402E-8209-7DDA80DCE3BC</anforande_id>
<anforande_nummer>141</anforande_nummer>
<talare>CARL-ERIK SKÅRMAN (m) replik</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Jag vill gärna gratulera s-gruppen till att ha svalt förtreten och ändrat uppfattning även om det var inför hotet om ett nederlag här i kammaren.
Jag är också förvånad över att det skulle ta så lång tid att kunna acceptera tanken på tydliga regler för hur stödet till de enskilda ledamöterna ska kunna användas. Den socialdemokratiska gruppen måste ha insett, när detta infördes, att det kommer att stärka den enskilde ledamotens ställning både gentemot partiet och i kontakterna med de egna väljarna.
Det har väl varit syftet med beslutet, men det här är väldigt mycket en fråga om vem som leder och fördelar arbetet för den politiska sekreteraren. Det är det som måste vara klart framöver. Jag uttrycker min förvåning över att den socialdemokratiska gruppen inte kunnat inse det på kortare tid.
</anforandetext>
<intressent_id>0361291071906</intressent_id>
<rel_dok_id>GS01KU29</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>111472</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GS0991/#anf141</protokoll_url_www>
</anforande>
