2347981 GS0987 Riksdagens protokoll 2004/05:87 Onsdagen den 9 mars 2004/05 87 2005-03-09 00:00:00 Författningsfrågor föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 0D9BDFD8-19FA-4D04-8EDA-4F71334A9068 79 GUSTAV FRIDOLIN (mp) mp Herr talman! I denna debatt, likt den förra debatten, diskuterar vi frågor som för närvarande är under beredning. En grundlagsutredning, en författningsutredning, är tillsatt som närmare ska studera den svenska regeringsformen och på vilka sätt den kan förändras. Miljöpartiets ingång är att man ska ha så öppna förutsättningar som möjligt för utredningen att verka. I ett särskilt yttrande, som svar på punkterna 1 och 2 i det betänkande vi behandlar, skriver vi att utredningen måste ges stor frihet att forma sin verksamhet. Vi har i en rad reservationer och motioner som behandlats i tidigare betänkanden pekat på vår ingång i utredningen och våra prioriteringar. Det är viktigt att utredningen tittar på grundlagen ur ett könsmaktsperspektiv, som Vänsterpartiets Mats Einarsson på ett förtjänstfullt sätt argumenterat för från talarstolen. Det är viktigt att utredningen sker på ett öppet sätt där det civila samhället får en möjlighet att påverka beredningen. Jag önskar att vi kan få en folkets grundlag som resultat av den grundlagsutredning som nu sker. På en punkt tycker jag att man har misslyckats ganska grovt när man har skrivit direktiven för grundlagsutredningen. Det var också en punkt vi tog fasta på i de samtal som fördes med regeringen om dessa direktiv. Det handlar om att man helt utesluter möjligheten att studera grundlagen utifrån det nya perspektiv som faktiskt blivit verklighet i och med att Sverige är medlem av EU. Vi ser i EU en fortgående förändring, där EU får alltmer makt. Den nya konstitutionen är ett tydligt tecken på detta. Jag tror att regeringsformen måste tydliggöra att det finns konstitutionella spärrar mot att EU fortsätter utvecklas i en riktning där det centrala EU-styret stärks. Att den svenska grundlagen står över EG-rätt vore en bra sak att skriva in i svensk grundlag, om man nu menar det. I vissa debatter brukar det åtminstone sägas. Detta tar vi och Vänsterpartiet fasta på i reservation nr 7. Herr talman! En annan sak som behandlas i betänkandet och som också tidigare har varit uppe för diskussion är frågan om statsråd som går från en framträdande position inom det svenska offentliga livet såsom minister och ledamot av regeringen till en framträdande position inom näringslivet. Vi har tidigare i en granskningsdebatt diskuterat frågan om de kunskaper som man därmed bär med sig från regeringshåll till näringslivshåll. Vi har också diskuterat möjligheten att titta på eventuella karantänsregler för att göra det svårare att utnyttja de kunskaper man fått såsom statsråd för att göra det enklare för ett visst företag som har anställt en. Frågan behandlas under punkt 3, Statsråds bakgrund och efterföljande verksamhet. Jag har under denna punkt ett särskilt yttrande där jag skriver att behovet av en tidskarantän ökar med en utveckling där allt snabbare utbyten sker mellan den offentliga och privata makten och att jag faktiskt, utifrån konstitutionsutskottets betänkande 2002/03:20, förväntar mig att regeringen snarast ser över olika möjligheter att införa den typen av regler. Om man inte gör det genom att komma till riksdagen med en skrivelse eller proposition kan man åtminstone göra det för sig själv och de statsråd som nu tillsätts. Herr talman! Det finns en fråga som på många sätt överskuggar det arbete vi gör här i riksdagen. Om den företeelsen växer riskerar vi att hamna i en situation där legitimiteten för de beslut vi fattar hela tiden undergrävs och ifrågasätts. Det är frågan om det växande politikerföraktet, den växande misstron mot folkvalda och tanken att det sitter människor som förtroendevalda på positioner som inte gör så mycket gott för mig utan snarare bara för sig själva. Det är viktigt att vi kommer till rätta med den föreställning som finns bland ganska många människor. Ett sätt är givetvis att se till att de ständigt avlösande skandalerna slutar att avlösa varandra. Där tror jag att vi i partierna har mycket arbete att göra. Ett annat sätt är att vi slutar jämföra oss själva med den samhällselit inom till exempel det privata näringslivet som är föraktat bland så breda folklager. När man har tagit upp diskussionen om riksdagsledamöternas enligt mig oförskämt höga arvoden har förklaringen blivit: Titta vilka ersättningar man har inom det privata näringslivet! Det tycker jag är tragiskt. Det är farligt när vi jämför oss med några andra än dem vi är utsedda av, när vi jämför oss med övriga delar av samhällseliten snarare än med dem som har valt in oss i den här församlingen. Det är farligt när vi tappar fotfästet bland dem som röstar i allmänna val och i stället jämför oss med några andra. På ett sätt finns ändå en möjlighet att göra en jämförelse med det privata näringslivet som vore positiv. Vi har sett den ökade misstron mot det privata näringslivets toppar. Med viss politisk handlingskraft tillsattes en förtroendekommission under ledning av Erik Åsbrink. Man kan kritisera vad den förtroendekommissionen kommer fram till. Man kan mena att den inte har tillräckligt breda möjligheter att verkligen åstadkomma en förändring och stoppa de bonussystem och höga ersättningar inom det privata näringslivet som drar till sig sådant intresse. Men det var åtminstone ett tecken på att man tog människors känsla inför det privata näringslivets ohemula ersättningar på allvar. Varför tillsätter vi då inte en sådan förtroendekommission för oss själva? Varför tillsätter vi inte en förtroendekommission eller en utredning som kan titta på nödvändiga reformer för att minska politikerföraktet och analysera bakgrunden och orsakerna till politikerföraktet? Varför funderar vi inte på åtgärder som skulle kunna minska klyftan mellan väljare och valda, på direktdemokratiska instrument eller andra sätt för att få ett deltagande i demokratin, på ökade möjligheter för allmänheten att delta i det politiska samtalet? I reservation 6 kräver jag att en förtroendekommission för politiken omedelbart tillsätts. Jag tror att det är viktigt att vi som politiskt förtroendevalda visar samma handlingskraft när det gäller att hantera minskat förtroende för vårt värv som vi visat när det gäller näringslivet. Jag vill därför yrka bifall till reservation 6. 0238588409223 GS01KU23 N 2010-01-01 00:00:00 110886 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GS0987/#anf79