2347981 GS0987 Riksdagens protokoll 2004/05:87 Onsdagen den 9 mars 2004/05 87 2005-03-09 00:00:00 Författningsfrågor föredragning av utskottsärende med eventuell debatt FA92746D-A33E-4BD4-9FDE-6FFBBF18E813 69 MATS EINARSSON (v) v Herr talman! Även vi från Vänsterpartiet välkomnar den översyn av regeringsformen som nu har inletts. Det förekom en del samtal mellan regeringen och de politiska partierna inför beslutet om direktiven till utredningen. Om mycket var vi överens, en del var vi inte överens om. Men så är det. Det fanns alltså inte någon överenskommelse om direktiven, utan ansvaret för dem ligger naturligtvis på regeringen såsom det ska vara. Men det innebär också att vi har anledning och full frihet att här i kammaren framföra förslag till förändringar och förbättringar av dessa direktiv. En del sådana förslag finns med i det här betänkandet om författningsfrågor, och jag ska ta upp några av de synpunkter som vi från Vänsterpartiet har. Det första som jag vill säga är att när man gör en konstitutionell översyn kan man aldrig nöja sig med att enbart studera författningens bokstav. Svaret på frågan hur det konstitutionella systemet fungerar i Sverige kan man inte få enbart genom att studera grundlagen, utan man måste studera grundlagen och dess institutioner i förhållande till den verklighet som dessa institutioner verkar i, i synnerhet i förhållande till de maktrelationer som finns i ett samhälle. En och samma grundlagsbestämmelse och samma bokstavliga lydelse kan ha helt olika faktisk innebörd i olika sammanhang. Det är därför som vi har formulerat ett förslag som lyder så här: Riksdagen bör tillkännage för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om tilläggsdirektiv med innebörden att det konstitutionella regelverkets förhållande till och samspel med de sociala, ekonomiska och kulturella maktrelationerna i samhället bland annat ur ett könsmaktsperspektiv analyseras. Vi har tagit upp detta med könsmaktsanalys av författningen i ett par motioner. Första gången man nämner det möts man av ett frågande uttryck från många, också i mitt eget parti. Vad betyder det? Vad kan en könsmaktsanalys av grundlagen innebära? Vi har i motionerna försökt att exemplifiera några frågeställningar som skulle kunna vara en del av en sådan analys. Jag ska nämna några. Den första frågan som kan tyckas lite naiv är: Vilket kön har medborgaren i grundlagen? Och nu tänker jag inte enbart på det rent språkliga, att medborgaren i den svenska grundlagen fortfarande är han - det är också viktigt - men vilken underliggande föreställning om medborgaren finns uttryckt i grundlagen? En annan fråga: Är grundlagarna skrivna så att könsmaktsordningen syns, eller är de skrivna så att den döljs? Utmanas denna könsmaktsordning på något sätt i grundlagarna? Finns det skydd mot diskriminering på grund av kön? Finns det underlag för en möjlighet till positiv särbehandling? Vad säger grundlagen om familjen som ju är en bärande del av det patriarkala systemet? Hur är de politiska institutionerna utformade? Är de utformade med hänsyn till kvinnors och mäns olika erfarenheter och villkor? Avsikten med en sådan analys är alltså inte att man i grunden ska skriva om grundlagen och göra en helt annan sorts grundlag, utan avsikten är att synliggöra sådant som inte omedelbart är självklart för någon av oss. Jag tror att det skulle vara ett ganska intressant uppdrag att göra en sådan analys. Under min återstående talartid ska jag nämna ett par andra områden där vi skulle vilja ha tydligare direktiv till den här översynen. Det andra jag ska nämna är EU, och det är ett av de områden där man uttryckligen skriver i direktiven att utredningen inte ska ta upp förhållandet till EU. Det är lite märkligt därför att EU-medlemskapet är ju en av de stora förändringar som har skett under de drygt 30 år som vi har haft den här regeringsformen. Det är väl ett av huvudskälen till att det behövs en översyn. Vi ingår nu i ett politiskt system som är ganska radikalt annorlunda än det som fanns när regeringsformen beslutades 1974. Jag ska inte gå in på detaljer, men det finns mängder av frågeställningar som har att göra med den svenska grundlagens ställning i förhållande till EG-rätten. Det har att göra med ansvarsutkrävande av regeringen och en mängd sådana frågor som aktualiseras av EU-systemet, och i synnerhet av den planerade nya konstitutionen. Det vore väsentligt att den här utredningen tog tag i det. Den tredje punkten kan jag inte undvika att ta upp, och det gäller statsskicket, monarkin. Den så kallade Torekovkompromissen från sommaren 1971 har i stor utsträckning försvårat en konstruktiv diskussion om statsskicket. Då kom ju fyra av de fem partierna i riksdagen överens om att något vingklippa den svenska monarken men låta honom sitta kvar i sin gyllene bur. Man stannade för att ändå behålla monarkin som ett slags musealt inslag i en i övrigt väldigt modern och demokratisk grundlag. Nåväl, jag kan ha respekt för att man vill hålla fast vid denna kompromiss, det kan jag förstå. Men en sådan kompromiss kan ju inte förhindra debatt för tid och evighet. Är det någon gång som man kanske skulle börja fundera på om det finns något att ompröva även när det gäller statsskicket är det just i detta sammanhang, vid en översyn av den svenska regeringsformen. Det är svårt att tänka sig ett bättre tillfälle att göra detta. Sedan har vi våra bestämda uppfattningar. Jag tror kanske inte att översynsarbetet skulle leda oss i Vänsterpartiet till att överge vår republikanska hållning. Jag vet inte heller hur det skulle påverka andra partiers hållning, men låt oss ändå pröva och analysera frågan i utredningen. Herr talman! Jag yrkar bifall till reservationerna nr 2 och 7. 0548089226618 GS01KU23 N 2010-01-01 00:00:00 110876 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GS0987/#anf69