<anforande>
<dok_hangar_id>2347981</dok_hangar_id>
<dok_id>GS0987</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2004/05:87 Onsdagen den 9 mars</dok_titel>
<dok_rm>2004/05</dok_rm>
<dok_nummer>87</dok_nummer>
<dok_datum>2005-03-09 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Vissa näringspolitiska frågor</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>3B0475CC-F1E5-42F5-826F-7AEA166817DE</anforande_id>
<anforande_nummer>171</anforande_nummer>
<talare>INGEGERD SAARINEN (mp) replik</talare>
<parti>mp</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Anne-Marie Pålsson och jag är helt överens om att regelverket ska förenklas, givetvis. Och givetvis kommer det att påverka alla grupper som vill hålla på med företagande på ett positivt sätt. Men jag tror inte att vi når dithän att regelverket blir så enkelt att det ändå inte är svårt för till exempel invandrare, som kan ha en begränsad möjlighet att klara det svenska språket. Det här är ändå särskilt svåra delar av svenska språket som kan vara svåra även för svenskar.
Även om vi gör vårt allra bästa för att förenkla regler, tror jag inte att vi når ända fram. Jag tror att invandrare måste få hjälp dels språkligt på olika sätt, dels med nätverk, för kommer man till Sverige och inte har nätverk i form av föräldrar, bekanta och så vidare har man naturligtvis en sämre situation än om man har vuxit upp här och har det nätverket.
Anne-Marie Pålsson tar upp att kvinnor utestängs från vård, skola och omsorg som företagare, som jag förstår att Anne-Marie Pålsson menar, för kvinnor är ju verkligen verksamma inom de här områdena. Men så är det inte riktigt. Det finns en hel del kvinnligt företagande på de här områdena. Det är ju stora områden för kvinnligt företagande. Sedan finns det vissa begränsningar. Så är det ju.
Det är naturligtvis individuellt om man redan som ung ska in på det svåra området företagande. Men det finns ungdomar som vuxit upp i familjer där man har en tradition av företagande. De ungdomarna har ett försteg framför dem som inte vuxit upp i sådana familjer. Då är det väl skolans roll att kompensera de ungdomar som inte har fått det med sig med modersmjölken så att säga.
</anforandetext>
<intressent_id>0235494367806</intressent_id>
<rel_dok_id>GS01NU9</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>110978</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GS0987/#anf171</protokoll_url_www>
</anforande>
