2347981 GS0987 Riksdagens protokoll 2004/05:87 Onsdagen den 9 mars 2004/05 87 2005-03-09 00:00:00 Sjö- och kustövervakningsfrågor föredragning av utskottsärende med eventuell debatt BB68152E-1A7C-421F-8DC4-28C897816D06 121 ELSE-MARIE LINDGREN (kd) kd Fru talman! Först vill också jag yrka bifall till reservation 1 under punkt 1. När det gäller ägarlösa båtar och vrak i vår svenska skärgård är det fullständigt häpnadsväckande att övergivna båtar som påträffas någonstans i skärgården inte kan flyttas utan att det riskerar att betraktas som egenmäktigt förfarande. I dag går det inte att flytta båtarna ens av polis, kustbevakning eller kronofogde utan en stor portion av byråkrati, och det visar sig att det finns otroligt oklara ansvarsförhållanden. Regeringen håller med om att det behövs en tydligare rättslig reglering för att få bukt med de problem som uppstår när det gäller ägarlösa båtar, men vill ändå avvakta en konvention på internationell basis och en konferens som ska anordnas 2006. Varför ska man alltid vänta och avvakta? frågar jag mig. Vi hör det alltför ofta från regeringens sida. Måste det hända en olycka innan regeringen reagerar? Kristdemokraterna menar att det måste skapas möjligheter via lagstiftning att komma till rätta med detta, inte mist ur en miljöaspekt och säkerhetsaspekt. Det måste finnas ett klart och tydligt regelverk som beskriver vem som ska och får göra vad. Detta bör inte vara så svårt att lagreglera. Fru talman! Jag vill här också uppehålla mig något vid kustbevakningen och det organisatoriska ansvaret. Alla talar så vackert i dag om samverkan och att vi ska få bort det så kallade stuprörstänkandet, och det är bra. Men det är långt från ord till handling i många fall. Det finns till exempel i dag över 600 myndigheter och verk i Sverige, alla med en egen chef eller i vissa fall generaldirektör och givetvis med en stor egen administration. Många av dessa har överlappande uppgifter. Vi är också överens, nästan, om att vi ska kunna använda Försvarsmakten även för civila ändamål utifrån ett vidgat säkerhetsbegrepp. Därför känns tanken spännande med ett mer organisatoriskt samarbete mellan Försvarsmakten och Kustbevakningen, och det vore värt att prövas utifrån ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt synsätt. Om ett allvarligt terrorhot skulle inträffa vet vi att samordning måste ske. Då är det värt mycket att ha tränat och övat tillsammans. Kristdemokraterna ställer sig därför bakom tanken på förslag till samarbete, inte minst när det gäller utrustning och materiel, till exempel flygplan. Men vi vill poängtera och framhålla att det först måste göras noggranna överväganden vad avser organisation, befogenheter och uppgifter. Syftet måste vara att få kostnadseffektivitet utan att för den skull göra avkall på en god kvalitet. 0481005050915 GS01FöU6 N 2010-01-01 00:00:00 110928 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GS0987/#anf121