<anforande>
<dok_hangar_id>2347977</dok_hangar_id>
<dok_id>GS0983</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2004/05:83 Onsdagen den 2 mars</dok_titel>
<dok_rm>2004/05</dok_rm>
<dok_nummer>83</dok_nummer>
<dok_datum>2005-03-02 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Hälso- och sjukvårdsfrågor m.m.</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>D625A150-7947-4FB2-A636-A894C85FB80D</anforande_id>
<anforande_nummer>77</anforande_nummer>
<talare>ELINA LINNA (v) replik</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Chatrine Pålsson undrade varför det inte har hänt mer inom vården när det gäller jämställdhet. Trots allt har vi de minsta löneskillnaderna hos vårdanställda. De flesta av dem arbetar inom den offentliga vården. Just där är det inte så stora skillnader. Hälso- och sjukvården är ju väldigt hierarkiskt uppbyggd. Där finns också den patriarkaliska strukturen som tar det lång tid att bryta. 
Jag tror att medvetenhet om detta och viljan att bryta strukturen inifrån finns i dag på ett annat sätt än tidigare. Det finns över huvud taget i samhället mycket större medvetenhet om behovet av jämställdhetsdebatt.
Så till frågan om mångfald. Chatrine Pålsson sade i sitt anförande att vi förhindrar en möjlighet till kvalitetshöjning. Vi vet ju inte det. Det finns inte ordentligt utvärderat om det blir kvalitetshöjning bara för att man privatiserar vården. Det vet vi inte. Det är också ett mantra som den borgerliga sidan hävdar är sanning.
</anforandetext>
<intressent_id>0972254695405</intressent_id>
<rel_dok_id>GS01SoU10</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>110487</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GS0983/#anf77</protokoll_url_www>
</anforande>
