2347977 GS0983 Riksdagens protokoll 2004/05:83 Onsdagen den 2 mars 2004/05 83 2005-03-02 00:00:00 Hälso- och sjukvårdsfrågor m.m. föredragning av utskottsärende med eventuell debatt DEA39C45-1D16-4FBE-8293-D04A35EBFD90 104 CONNY ÖHMAN (s) s Fru talman! Jag vill inleda med att yrka avslag på samtliga reservationer och bifall till förslaget till beslut i detta betänkande som innehåller en stor mängd sjukvårdsfrågor, alltifrån grundläggande sjukvårdsfrågor till en hel del detaljfrågor. Sjukvården är en kunskapsorganisation. Det finns få verksamheter i vårt samhälle som har en så hög andel människor med högskoleexamen som den svenska sjukvården. Antalet disputerade i svensk sjukvård ökar också rejält. Antalet publicerade forskningsresultat inom medicinområdet i hela världen ökar enormt. Under många år har det varit problem att rekrytera sommarvikarier till vården. I år är det väl första gången som personalavdelningarna tycker att det är möjligt att rekrytera sommarvikarier på ett hyggligt bra sätt. Kompetensen hos de anställda i svensk sjukvård är alltså utomordentligt stor och står sig mycket väl vid en internationell jämförelse. Detta är utomordentligt tillfredsställande. Produktionen ökar också i svensk sjukvård. Den som tar del av massmediernas rapportering om sjukvården kan ibland undra vad man håller på med i svensk sjukvård. Men den som tittar på siffrorna över vad som faktiskt produceras i svensk sjukvård ska upptäcka att på nästan samtliga områden producerar man i dag mer än tidigare. Antalet höft- och knäledsoperationer har tredubblats under tio år. Antalet starroperationer har ökat från 30 000 för tio år sedan till 82 000 år 2003. Spädbarnsdödligheten har halverats under 1990-talet. Vi har i dag världens lägsta spädbarnsdödlighet. Återstående livslängd för dem som drabbas av cancer har ökat ganska kraftigt. Och vi har en av världens lägsta dödlighet till följd av hjärtinfarkt. Kvaliteten i svensk sjukvård är bra. Det som orsakar mest debatt kring sjukvården är kanske de strukturförändringar som pågår inom landstingen. Varje landsting måste då och då göra ändringar i sin struktur. Mest debatt vållar självfallet förändringar i utbudet på sjukhus. Men vårdkedjan måste ändå ses i ett sammanhang. Det är viktigt med närhet till många sjukvårdsinsatser, men för komplicerade sjukdomar eller insatser som man kanske behöver en enstaka gång under livet är det rimligt att resa ett antal mil för att få del av de insatserna. Det finns ingen slutgiltig organisationsform för vården. I takt med nya innovationer och nya medicinska teknologier måste sjukvårdens organisation förändras. När man gör dessa förändringar är det dock viktigt med en dialog med medborgarna och att man talar om för medborgarna hur hela vårdkedjan ser ut. Ytterligare en faktor för en framgångsrik sjukvård handlar om sjukvårdens resurser. Helt nyligen kunde vi ta del av sjukvårdshuvudmännens bokslut för 2004. Jag minns tidigare, liknande debatter då man från borgerligt håll talade om resursbristen i sjukvården och om underskotten i de svenska landstingen. Ingen borgerlig företrädare har i dag tagit upp det temat. Kan det ha något samband med att de svenska sjukvårdshuvudmännen för 2004 redovisar att ekonomin i sjukvårdssektorn faktiskt går ihop, att man i princip har ett nollresultat i landstingens ekonomi just nu? Detta är utomordentligt glädjande och ger möjligheter för en fortsatt utveckling av svensk sjukvård. I år får svensk sjukvård dessutom en förstärkning av resurserna, dels via de beslut som har fattats här i riksdagen om nya statsbidrag, dels baserat på skatteunderlagstillväxten ute i de olika länen. Allra mest glädjande är självfallet den dramatiska förbättringen av ekonomin i Stockholms läns landsting från miljardunderskott under de borgerliga åren den förra mandatperioden till ett överskott som närmar sig 1 miljard. Jag vill säga från denna talarstol att det kanske svåraste och tuffaste uppdraget inom offentlig sektor i Sverige under de senaste åren har den nya majoriteten i Stockholms läns landsting haft, som har lyckats vända det ekonomiska moras som var under den förra mandatperioden till att i dag ha en ekonomi under kontroll. Vi kan aldrig driva sjukvård utan att ha en kostnadskontroll i sjukvården. Ytterligare en insatsvara i sjukvården som är viktig är självfallet läkemedlen. Under många år ökade läkemedelskostnaderna i Sverige med 10 % per år. Här i kammaren har vi under de senaste fem sex åren fattat ett antal beslut som berör förändringar inom läkemedelssektorn: inrättandet av Läkemedelsförmånsnämnden, inrättandet av läkemedelskommittéer, en statlig reglering för landstingen - hör och häpna - som de flesta partier ställde sig bakom och reglerna för utbyte på apotek. Detta har sparat pengar för svensk sjukvård. Detta har ökat effektiviteten när det gäller kostnaderna för en viktig insatsvara i sjukvården. Det är alltså helt klart att det går att genom politiska beslut påverka kostnadsbilden i sjukvården. Snart ska vi behandla ytterligare en proposition som handlar om läkemedel, nämligen den proposition som redan har kommit om register på läkemedelsområdet som ska hjälpa förskrivarna att skriva ut rätt läkemedel. Men visst har sjukvården också problem. Vi vill förstärka primärvården. Det skulle kunna gå snabbare. Vi har fattat beslut om folkhälsomål här i kammaren. Folkhälsoarbetet är oerhört viktigt. Jag håller med Miljöpartiet om detta. Det är bättre att förebygga än att reparera. Det arbetet skulle kunna vara intensivare på många håll i vårt land. Kapaciteten inom en del vårdområden är otillräcklig, och man kan säga att behovet av kapacitet med automatik ökar genom att vi får fler äldre. De multisjuka möter ej den helhetssyn som man kan kräva. Resurserna för psykiskt sjuka måste förstärkas på många håll i landet. Rehabiliteringsresurserna är knapphändiga. Dessutom har vi ett kunskapsläge när det gäller vad som är effektiv rehabilitering som fordrar ytterligare åtgärder för att vi ska komma fram till vad som faktiskt är effektiva rehabiliteringsåtgärder. IT-användningen inom sjukvården är fortfarande icke samordnad på det sätt som man skulle önska, ibland dessutom otillräckligt utbyggd. Här har nu tagits initiativ av ministern för att jobba med den frågan, och det tycker jag är bra. Kvaliteten på de sjukintyg som sjukvården lämnar ifrån sig fordrar förbättringar, enligt mitt sätt att se det. Men det pågår också oerhört mycket positivt jobb. Det handlar om utveckling inom vården, introduktion av nya vårdmetoder och att ge möjlighet till behandling av sådana sjukdomar som inte var möjliga att behandla för bara några år sedan. Det finns ett antal, ganska många, reservationer till det här betänkandet. Jag ska bara kommentera några av dem. Kristdemokraterna har så länge som jag har följt sjukvårdsdebatterna i riksdagen alltid haft synpunkten att det behövs fler vårdplatser. I år skriver man att det behövs inom i princip alla vårdområden, inklusive BB-vården. Förr satte kd en siffra på hur många ytterligare vårdplatser som man ansåg att det behövdes inom svensk sjukvård. Den siffran är borta nu. Det finns dessutom ingenting som talar om hur kd vill finansiera detta. Det är alltså, som jag ser det, en reservation rakt ut i luften. Alla borgerliga partier har också en reservation där man skriver att "extra kostsamma verksamheter bekostas med särskilda statliga medel". Då är min undran: Vilka verksamheter ska bekostas med särskilda statliga medel? Ska vi tudela finansieringen av svensk sjukvård eller vad är det man efterfrågar? Ska landstingen ha ansvar för en del behandlingar och staten för andra eller vad är det fråga om? Detta är också en reservation rakt ut i luften, för jag har inte kunna hitta någon finansiering i era ekonomiska motioner som skulle möjliggöra en sådan åtgärd som ni talar om i den här reservationen. Herr talman! För några år sedan infördes utökade valmöjligheter i vården. I dag talar ingen om detta. Då, innan vi införde detta, var det huvudtemat för de borgerligas kritik. Helt nyligen har det träffats en överenskommelse mellan staten och Landstingsförbundet om en nationell vårdgaranti. Det har varit huvudtemat från samtliga borgerliga partier under några tidigare sjukvårdsdebatter. I dag har ingen borgerlig företrädare pratat om nationell vårdgaranti och de resurser som nu i budgeten är kopplade till att det faktiskt ska gå att införa detta. I dag gör vi från socialutskottet tre tillkännagivanden. Först har vi frågan om speciallivsmedel. Många människor är för att må väl helt beroende av att äta speciell kost. Det är en fråga som har skvalpat i den vårdpolitiska debatten under snart 15 år. Olika regeringar, både mina egna regeringar och borgerliga regeringar, har inte lyckats hantera den här frågan på ett sätt som faktiskt utjämnar de kostnadsskillnader som finns för olika människor. Man får subventioner för läkemedel. Man får mycket begränsad hjälp om man behöver dyra speciallivsmedel. Jag är glad att vi nu faktiskt enigt går fram med ett tillkännagivande på den här punkten. När det gäller tillkännagivandet om genusperspektivet finns det ingen människa som argumenterar emot den självklarhet som ska gälla, nämligen att allt som sker i vården ska ha ett genusperspektiv. Samtidigt som vi säger detta och tar upp den här reservationen måste vi också, tycker jag, i ärlighetens namn säga att det pågår oerhört mycket i den svenska sjukvården på det här området i dag. Medvetenheten om den här frågan har ökat dramatiskt, skulle jag vilja säga. Kunskapen har ökat, men självfallet återstår ganska mycket att göra innan vi i praktiken är framme vid det tillstånd som vi önskar på det här området. Slutligen har vi frågan om prioriteringar. Riksdagens beslut är ett antal år gamla nu. Det pågår verksamheter i en hel del landsting och även i en del kommuner, som också är sjukvårdshuvudmän, för att diskutera frågan om hur man ska ta sig fram. Nu instämmer jag och socialdemokratin i att det är dags att summera vart vi har kommit i den här frågan efter att riksdagen 1997 fattade detta beslut. En sådan uppföljning och diskussion omkring vart vi har kommit kan säkert leda till att vi kan ta ytterligare ett steg i denna oerhört viktiga fråga. 0368245926011 GS01SoU10 N 2010-01-01 00:00:00 110514 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GS0983/#anf104