2347976 GS0982 Riksdagens protokoll 2004/05:82 Tisdagen den 1 mars 2004/05 82 2005-03-01 00:00:00 Svar på interpellationerna 2004/05:395 och 400 om kvinnors sjukskrivningar interpellationsdebatt 48FB8E5C-F952-4059-AA5B-EDEE5B07FEF1 21 KALLE LARSSON (v) v Fru talman! Det är en intressant och viktig debatt. Det kan väl inledningsvis noteras att skillnaden mellan interpellantens syn och det perspektiv som jag kommer att anlägga är ganska ringa. I det avseendet finns liten anledning att titta på partibeteckningar i stället för på den gemensamma uppgift som jag hoppas att vi är tre parter här som har, nämligen att försöka utradera ojämlikheten i makt mellan män och kvinnor inom arbetslivet men också i samhällslivet i stort. Man ska nog se, trots allt, att interpellationssvaret innehåller en del ansatser till svar. Det är riktigt att det handlar om utredningar och att det ibland handlar om att se vilken effekt olika förslag ger. Det kan man kritisera för att det tar tid. Det är lätt och enkelt att göra. Lite svårare är ju, och det får jag väl ändå efterfråga och sedan försöka bidra med själv, att komma med förslag om vad som kan göras. Kritiken är lätt att formulera. Den är lätt att instämma i. Men vad ska vi göra? Jag tänkte, fru talman, ge några förslag i debatten. Det vi behöver göra är för det första att se till att vi har ett arbetsliv där alla får plats och en rehabilitering som inte bara är en allmän rehabilitering utan som är anpassad till de behov som kvinnor har av rehabilitering. Den hets som vi har sett de senaste månaderna när det gäller att jaga fuskande eller inbillat fuskande sjukskrivna drabbar faktiskt enligt min bedömning kvinnor hårdare, för det är svårare att förklara varför man är utbränd, trött och söndersliten av dragningar mellan privatliv och arbetsliv. Så låt oss för det första konstatera att vi inte ska jaga och hetsa sjukskrivna utan att vi i stället ska hitta ett sätt att få människor att komma tillbaka i arbetslivet. Kanhända kan vi bli överens om det. Det andra är att värna den generella välfärden som en omfördelande modell, att satsa på en utbyggnad av den offentliga sektorn. Den offentliga sektorn måste, exempelvis som andel av BNP, tillåtas växa. Det behöver bli fler som arbetar i offentlig sektor - dels för att många kvinnor har en tryggad försörjning där, en möjlighet till egen ekonomi, dels för att det som inte görs av den offentliga sektorn annars i så stor utsträckning görs av kvinnor. Att ta hand om äldre, ta hand om barn och se till att allt det där fungerar är en uppgift som kvinnor, om inte det offentliga åtar sig den, i alltför stor utsträckning kommer att få bära. De blir dubbelarbetande, återigen slitna mellan alltför stora krav. Det tredje, och jag tycker att det är ett viktigt krav, är sex timmars arbetsdag med bibehållen lön. Det är fullt möjligt att genomföra. De praktiska exempel som vi har sett där man har prövat det har faktiskt givit positiva effekter på kvinnors och mäns sjukskrivningstal. Det är helt enkelt mindre slitsamt att arbeta kortare tid. Det har inte visat sig ha några större negativa effekter på produktiviteten. Man jobbar mer effektivt, bättre, den tid som man faktiskt tillbringar på jobbet. Det kostar lite grann för kommunerna. Men visst kan man tänka sig en ordning där kommunerna får tillbaka en del av de pengar som man på statlig nivå sparar genom att till exempel sjukskrivningarna minskar. Det är alltså ett tredje förslag. För det fjärde - och här rör vi oss lite över de snäva gränser som ministrar har att handskas med: Varför inte i det här sammanhanget också nämna den delade föräldraförsäkringen? Det är nu nödvändigt och måste göras tydligt att män ska bära det ansvar som det innebär att bli förälder. Det räcker inte att veta hur man gör för att bli förälder. Man måste också vara beredd att bära ansvaret, halva ansvaret, för att ta hand om barn och för att ta hand om hemmet. Se där några konkreta förslag som jag tror att debatten skulle må bra av att också förhålla sig till. 0449003924218 GS10400 N 2010-01-01 00:00:00 110363 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GS0982/#anf21