<anforande>
<dok_hangar_id>2347971</dok_hangar_id>
<dok_id>GS0977</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2004/05:77 Onsdagen den 16 februari</dok_titel>
<dok_rm>2004/05</dok_rm>
<dok_nummer>77</dok_nummer>
<dok_datum>2005-02-16 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Genteknik m.m.</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>54C5FA73-7B72-4C77-8A34-053AF4B213FE</anforande_id>
<anforande_nummer>99</anforande_nummer>
<talare>CHRISTIN HAGBERG (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Detta var en spännande debatt trots allt. 
Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i miljö- och jordbruksutskottets betänkande 8 och avslag på samtliga reservationer. 
I betänkandet behandlas motioner från allmänna motionstiden om bland annat etik, samexistens och märkning.
När vi hade debatt om den här frågan för två år sedan sade jag att gentekniken har kommit för att stanna. Vi har tidigare här fått en redogörelse från bland annat Marie Wahlgren om historien och om hur det ser ut. 
Det som vi nu debatterar är i mångt och mycket ett ifrågasättande av om vi ska använda den här tekniken för livsmedelsframställning, som detta betänkande handlar om. 
Vi gör stora framsteg på många områden tack vare den här nya tekniken som är ett av redskapen. Och det finns många exempel inom andra områden där vi har gjort stora framsteg. 
Men det är av stor vikt att vi som är förtroendevalda också kan se vilka fördelar och eventuella nackdelar som denna nya teknik kan innebära när den används.
Enligt min mening kommer den här tekniken bland annat att vara ett redskap för att ge möjlighet att förse länder som har en svältande befolkning med mat, detta under förutsättning att vi i den rika världen inte lägger hinder i vägen för detta. 
Samexistensfrågan, det vill säga frågan om samtidig odling av GMO och konventionell eller ekologisk odling ska enligt EU:s direktiv lösas på nationell nivå. Denna fråga jobbar man med i Regeringskansliet, och det ska vara klart den 1 juli i år, och man utreder möjligheterna till en försäkringslösning vid ofrivillig inblandning av GMO. Jordbruksverket tittar också på om man kan kräva skyddszoner vid odling av GMO-grödor. 
I samband med detta vill jag också framföra att miljösäkerheten i alla lägen måste få en framskjuten position. Detta understryks i miljöbalken som innehåller den grundläggande nationella regleringen av den gentekniska verksamheten. 
När det gäller forskning och utveckling inom gentekniken är det av stor vikt att vi fortsätter att prioritera detta från riksdagens sida, detta för att man också som oberoende ska kunna forska vidare när det gäller vad denna teknik kan användas till i framtiden. Utvecklingen av nya och förbättrade metoder för att kunna bedöma riskerna som eventuellt kan finnas eller uppstå innefattas också i denna oberoende forskning. 
Flera av de i dag berörda punkterna hänger samman med att vi ännu inte har facit i hand när det gäller vilka konsekvenser som resultaten av denna nya teknik får för framtiden.
Jag tänkte nu lite grann kommentera vad de andra talarna har tagit upp eftersom själva betänkandet kanske inte ger så mycket.
Det som Marie Wahlgren tar upp om att man ska ha en teknikneutral lagstiftning tror jag är någonting som vi måste börja jobba mycket mer med. Du har vid ett flertal tillfällen beskrivit hur man kan se på frågan och hur vi kan jobba med den. Jag tror att vi ska överväga om vi ska börja fundera i den riktningen också. 
Jag tänker här från talarstolen inbjuda dig, Sven Gunnar Persson, till Svalöv och Svalöf Weibull för att få en grundläggande information i hur genteknik går till. Jag tror att det kan vara till glädje för oss alla inför kommande debatter, även om jag tycker att du är duktig. Men det kan vara kul att få lite mer grundläggande kunskap om hur detta går till. Du talar nämligen mycket om hur man korsar över arterna och så vidare. Men det fungerar inte. Det har man testat, men det fungerar inte. Du kanske tänker på potatisen som man försökte korsa med ishavssill för att få fram en sort som var köldresistent. Det gick inte. Det går inte att korsa på det sättet. Man får göra på traditionellt sätt och använda sig av sorter som man hittar. 
Sven-Erik Sjöstrand talade om att man åker till olika länder, framför allt till de länder som fortfarande har många vilda arter, och hämtar hem olika växter som är närbesläktade och som man sedan försöker korsa även på traditionell väg.
Jag håller med dig Sven Gunnar Persson om det som du sade om de stora företagens överrepresentation. Det är dessa företag som nu arbetar mycket med detta, om vi håller oss till växtförädling och livsmedelsframställning. Det beror på att detta är oerhört kostsamt. Det är dessa företag som har pengarna, och det är dessa företag som satsar pengar på detta, tyvärr. 
I stället för att ifrågasätta hela tekniken som sådan kan man ifrågasätta om man ska ha herbicidresistenta sorter. Jag kanske inte heller tycker att vi ska jobba på det sättet i framtiden. Den fråga som vi kanske behöver diskutera är vad vi ska använda tekniken till och inte diskutera själva tekniken som sådan. Den har ju funnits länge och kommer förmodligen att användas, och det har blivit många positiva resultat inom andra verksamhetsområden. 
Sven Gunnar Persson hade en fråga om ursprungsmärkningen på livsmedel. Han pekade framför allt på kött, men det finns även annat. Vi ska i morgon börja behandla ett betänkande då vi kanske kan fortsätta att diskutera dessa frågor. Det är i många fall väldigt dåligt ute i livsmedelsbutikerna även i fråga om vanlig märkning, ursprungsmärkning och så vidare. Det kanske är på tiden att vi lägger in GMO-märkning i den delen. Det kan vi säkert återkomma till. 
Sven-Erik Sjöstrand tar upp frågan om ursprungsbefolkningars rättigheter. Det tycker jag är en viktig fråga. 
Jag hade förmånen att vara på stipendieresa i Mexiko under juluppehållet. Jag träffade då bland andra de mexikanska majsbönderna. De tog upp frågan om att man nu inte säljer utsäde utan majs från USA som är genmodifierad. Traditionellt använder man utsäde av det som man köper, alltså majskolvarna. På det sättet har man fått en spridning i Mexiko av dessa genmodifierade majssorter. Dessa människor var väldigt oroade för detta. Det tycker jag att vi ska ta till oss. De menade att de har haft en minst 4 000-årig utveckling när det gäller majsodlingen och ville till exempel i detta fall bevara södra delarna av Mexiko som en zon där man inte har genmodifierad majs. Jag tycker att vi måste jobba vidare med den frågan. 
</anforandetext>
<intressent_id>0761548559113</intressent_id>
<rel_dok_id>GS01MJU8</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>110155</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GS0977/#anf99</protokoll_url_www>
</anforande>
