2347971 GS0977 Riksdagens protokoll 2004/05:77 Onsdagen den 16 februari 2004/05 77 2005-02-16 00:00:00 Genteknik m.m. föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 6652024E-A696-43A6-A512-185DD2E1A995 78 MARIE WAHLGREN (fp) fp Fru talman! Redan 1953 kunde James Watson och Maurice Wilkins beskriva hur DNA-molekylen såg ut. År 1962, samma år som jag föddes, fick de Nobelpriset för den här upptäckten. Jag känner en viss glädje över det, men man ser också att tiden går. Jag skulle nämligen själv gärna vilja räkna mig till ungdomskandidaterna, men jag har mer och mer insett att både jag och DNA-molekylen nog får räkna med att vi har gått in i medelåldern. Varför då denna tidsfixering? Jo, jag tror att det är viktigt att inse att den teknologi som vi diskuterar i dag är en mogen teknik och att vi borde behandla den som sådan. När vi får teknikgenombrott, när vi får ny kunskap, är det naturligt att reagera på de faror och de möjligheter som den kunskapen innebär genom att till exempel skapa speciallagstiftningar. Det är naturligt och mänskligt att försöka hantera någonting nytt på det här sättet. Men vi måste inse att varje ny teknik, varje ny kunskap - i det här fallet gentekniken - inte bara ger oss nya teknologiska vinningar, utan också innebär att vi upptäcker och kan se nya aspekter. I det här fallet kan vi få en ny syn både på oss själva som människor och på livet som sådant. När kunskapen mognar, som jag tycker att kunskapen kring genteknik har gjort, måste vi ha styrkan att se att den kunskapen har öppnat ögonen på oss för nya frågeställningar, som inte bara är hundra procent knutna till den teknik eller den teknologi som har upptäckts. När det gäller gentekniken tycker jag att en av de saker som är uppenbara, och som den debatt som till exempel GMO-frågan har genererat och öppnat för oss, är de risker som det innebär att nya arter kommer in i miljön. Därför har Folkpartiet i sin motion angående genteknik fört fram att vi nu måste skaffa oss en teknikneutral lagstiftning, en lagstiftning som lagstiftar inte mot genteknik och hur genteknik ska användas, utan om till exempel vilka regler vi ska ha när vi sprider nya arter i miljön. Sedan kan det kvitta om den arten råkar komma från andra sidan jordklotet eller om den har tillverkats i Monsantos provrör på laboratoriet. Riskerna och möjligheterna är lika stora oberoende av vilken teknik man använder. På samma sätt behöver vi ha en lagstiftning som tar hänsyn till konsumenter och till etiska aspekter när det gäller växtförädling och avel. Det är alldeles uppenbart att vi ska ha en lagstiftning som kan ta hand om problem som till exempel Belgian blue. Vi ska inte ha den typen av avelspraxis i Sverige, men Belgian blue är inte genteknik. Där hade vi kunnat ha en sammanvägd lagstiftning. Varför tycker jag då att det är så viktigt att ha den här sammanvägda lagstiftningen? Jo, det finns två problem när man stirrar sig blind på en teknik. Den första och minst viktiga av problemställningarna är att man får den här diskussionen som vi till exempel har kring moratorium. Tänk om vi hade haft ett lika långt moratorium som vi har i dag på GMO-sidan under 70-talet när man började prata om moratorium i fråga om genteknik i mikroorganismer. Då hade många fler människor fått lida av biverkningar därför att de hade använt grisinsulin i stället för humaninsulin. Den nya gentekniken gav oss de här möjligheterna till bättre läkemedel. På samma sätt stoppar vi utvecklingen, en utveckling som skulle kunna vara positiv, men det är inte det allvarligaste problemet. Det allvarligaste problemet när vi stirrar oss blinda på teknik i stället för att lagstifta mot det som oroar oss är att vi missar en massa. I dag finns det till exempel förädlingsteknologier där man använder strålning och annat för att generera mutationer. De växterna kommer inte att hanteras enligt vår gentekniklagstiftning, men de kan vara exakt lika farliga för både människor och miljö som någon annan form av förändring av generna, det vill säga förändring via GMO. Fru talman! Jag tycker alltså att det är oerhört viktigt att Sverige i dag skaffar sig en sammanhållen lagstiftning när det gäller växtförädling, avel och utsättning av nya organismer i miljön. Jag tycker att den lagstiftningen ska baseras på vetenskaplig korrekthet och på sund logik. Det finns egentligen bara ett enda område där jag accepterar en speciallagstiftning när det gäller GMO och annat, och det handlar om konsumentperspektivet. Vi ska som lagstiftare och politiker vara logiska och korrekta, men som konsument har man faktiskt rätten att välja bort vad man vill. Det kan finnas skäl. Det finns kanske religiösa, etiska eller andra skäl till varför jag inte vill äta GMO-grödor. Då ska jag ha möjligheten att välja bort. Därför är jag för en speciallagstiftning och märkning av GMO-mat. Jag tycker också att man så småningom borde överväga en negativ märkning, det vill säga att producenter kan sälja på att säga: Den här produkten innehåller inte GMO, och det har inte funnits GMO i något led i tillverkningen. Jag tycker dessutom att vi måste ha en lagstiftning - Socialdemokraterna är sena med det här - om samexistens mellan GMO-grödor och andra grödor. Med det, fru talman, vill jag yrka bifall till reservation nr 1. 0195810270316 GS01MJU8 N 2010-01-01 00:00:00 110134 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GS0977/#anf78