<anforande>
<dok_hangar_id>2347966</dok_hangar_id>
<dok_id>GS0972</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2004/05:72 Onsdagen den 9 februari</dok_titel>
<dok_rm>2004/05</dok_rm>
<dok_nummer>72</dok_nummer>
<dok_datum>2005-02-09 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Barn och föräldrar m.m.</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>55D7750B-E9C1-4AFA-90AF-B90A582CBEC1</anforande_id>
<anforande_nummer>217</anforande_nummer>
<talare>MARIA HASSAN (s) replik</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Den skyldigheten bör införas i familjelagstiftningen, det håller jag med om. Men jag tror att det som du beskriver är historia redan i dag. 
Jag har jobbat med Adoptionscenter, och det handlade om många adoptioner just från Östeuropa. Föräldrarna är väldigt måna om att lära känna sitt barn och det land som barnet kommer ifrån, och de har goda kontakter med respektive ambassad.
Jag tycker att det här fungerar redan i praktiken, men det är ingenting som hindrar oss att införa det i lagen.
</anforandetext>
<intressent_id>0566106045918</intressent_id>
<rel_dok_id>GS01LU10</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>109844</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GS0972/#anf217</protokoll_url_www>
</anforande>
