<anforande>
<dok_hangar_id>2347966</dok_hangar_id>
<dok_id>GS0972</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2004/05:72 Onsdagen den 9 februari</dok_titel>
<dok_rm>2004/05</dok_rm>
<dok_nummer>72</dok_nummer>
<dok_datum>2005-02-09 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Barn och föräldrar m.m.</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>FE7D7A41-8C1C-4C93-808B-A39268C71B7F</anforande_id>
<anforande_nummer>196</anforande_nummer>
<talare>RAIMO PÄRSSINEN (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i sin helhet i lagutskottets betänkande nr 10 och avslag på samtliga reservationer.
Jag kommer att hålla mig till de frågor som rör vårdnad, boende och umgänge. Maria Hassan tar upp de andra delarna i vårt betänkande.
Herr talman! Ett barn har behov av ett varaktigt och stabilt förhållande till sina föräldrar. Föräldrarna tillgodoser inte bara barnets fysiska behov utan också dess behov av kärlek, trygghet och känsla av att behövas. Vidare behöver barnet hjälp med gränssättning och tolkning av omvärlden. Det är vi föräldrar som formar barnets bild av framtiden.
Barnet måste få tycka om sina föräldrar även om de befinner sig i konflikt med varandra. Tvingas man förneka en av föräldrarna tvingas man förneka en bit av sig själv. Barnet behöver att föräldrar, och om det blir aktuellt även myndigheter, löser en separationskonflikt relativt snabbt utan att behöva dra in, utnyttja eller skuldbelägga barnet. Föräldrar har inte rätt till sina barn. Däremot måste alltid barnet ha rätt till sina föräldrar. Därför borde det enbart och uteslutande vara barnets bästa ur ett barnperspektiv som är avgörande vid alla beslut som rör vårdnad, boende och umgänge.
Herr talman! 2002 års vårdnadskommitté kommer under våren att slutföra sitt grannlaga arbete med utvärdering av 1998 års reform av föräldrabalken och 1996 års reform om barnets rätt att komma till tals samt alla andra viktiga frågeställningar kring barnen och deras situation vid vårdnadstvister. Alla dessa frågor som ryms inom utredningen måste mötas med stor ödmjukhet och respekt.
Ett uttryck som ofta används är "barnets bästa". Låt oss vara överens om att det inte finns någon klar definition av vad som är just barnets bästa. Det finns olika uppfattningar, åsikter och till och med intressemotsättningar kring begreppet. Uppfattningar om vad som är barnets bästa ändrar sig också över tid. Det som är bäst för ett barn behöver inte vara det för ett annat. Bedömningen av vad som är barnets bästa måste därför alltid göras individuellt inför varje beslut och bygga på kunskap och beprövad erfarenhet i kombination med att barnet självt får komma till tals. Barnperspektivet för barnets bästa måste bygga på respekt för barnets fulla människovärde och integritet.
Herr talman! Vårdnadskommitténs uppdrag är väldigt omfattande och rymmer de flesta frågor som aktualiseras i dagens betänkande. Som jag tidigare nämnde kommer kommitténs arbete att bli färdigt under våren. Vi vill nu invänta ställningstagande och förslag. Det är också skälet till våra avslagsyrkanden på samtliga reservationer som berör vårdnad, umgänge och boende. Låt mig bara få kommentera några saker.
Frågan om fler än två vårdnadshavare skulle ju beredas i samband med lagstiftningsarbete om insemination av samkönade par. Men det visade sig att den frågan är så pass komplicerad och bred att den i stället bör beredas tillsammans med Vårdnadskommitténs betänkande. Samma sak gäller för kravet om juridiskt biträde för barn. Där finns ett pågående arbete från departementet redovisat i en promemoria, 2002:13 
Utövandet av barns rättigheter i familjerättsprocesser
, som också har remissbehandlats. Den kommer att beredas vidare tillsammans med kommitténs kommande förslag.
Herr talman! Dagens lagstiftning ska utgå från ett barnperspektiv och tillämpas i samma anda. Det här går att förtydliga i kommande förslag, därför att barnets bästa ur ett barnperspektiv ska vara avgörande vid alla beslut som rör vårdnad, boende och umgänge. Därför känns inte kravet på att ändra namnet från föräldrabalk till barnbalk särskilt prioriterat. Det kommer inte att ändra någon tillämpning, vare sig i domstolar eller i socialnämnder. Återigen: Barn har rätt till sina föräldrar, men det finns ingen absolut rätt för föräldrar till sitt barn.
Till slut kan vi konstatera att frågan om könsneutrala författningar kommer att beredas i samband med det lagstiftningsarbete som pågår kring assisterad befruktning för homosexuella.
</anforandetext>
<intressent_id>0113077554312</intressent_id>
<rel_dok_id>GS01LU10</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>109823</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GS0972/#anf196</protokoll_url_www>
</anforande>
