2347966 GS0972 Riksdagens protokoll 2004/05:72 Onsdagen den 9 februari 2004/05 72 2005-02-09 00:00:00 Barn och föräldrar m.m. föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 4C8C546E-A104-44AA-AEC5-4863E8B3F6A5 190 TASSO STAFILIDIS (v) v Fru talman! I detta betänkande har Vänsterpartiet sju reservationer och åtta särskilda yrkanden. Vi har alltså inte sparat på krutet. Jag står naturligtvis bakom alla synpunkter och klargöranden som vi lägger fram i reservationerna och de särskilda yttrandena. Jag kommer inte att hinna lyfta upp allt och inte heller yrka på allt. Fru talman! Det är lätt att fokusera på föräldrarna och föräldrarnas rätt till sina barn när man debatterar de här frågorna. Därför vill jag inleda med att säga att den primära frågan i dag är rättssäkerheten för det enskilda barnet. Jag talar om de åtskilliga barn som varje år är föremål för föräldrarnas konflikt när det gäller vårdnad, boende och umgänge. Jag talar om de barn som vill men inte får uttrycka sin åsikt i frågor som påverkar barnets hela tillvaro. Dessa barn, fru talman, görs till objekt i en tvist mellan föräldrarna trots att det är de som är huvudpersonerna. De vuxnas ombud är ofta så upptagna av att visa att just deras klient är den mest lämpade föräldern att barnet och barnets bästa hamnar i periferin. Sedan drygt ett och ett halvt år tillbaka leder jag en fördjupningsstudie i Vänsterpartiet i familjerättsliga frågor. Studien har framför allt till syfte att förbättra vår kompetens gällande den rättsliga hanteringen av frågor som rör vårdnad, boende och umgänge. Eftersom det för närvarande pågår en statlig utredning, 2002 års vårdnadskommitté som utskottet hänvisar till i de flesta fall - det är också anledningen till att vi har så många särskilda yttranden - och som kommer att lägga fram sitt betänkande längre fram under våren, är det angeläget att undersöka utfallet av 1998 års vårdnadsreform så att vi som parlamentariker är förberedda på det spännande och säkert mycket bra och fylliga betänkande som Vårdnadskommittén kommer att lägga på vårt bord. Vårt syfte har alltså varit att få kunskap om vilka tolkningsmöjligheter lagstiftningen ger och vad som är avgörande för att ett ärende ska behandlas på ett visst sätt. Vi har följt olika myndigheters och domstolars arbete med familjerättsliga frågor. Vi har varit i kontakt med bland annat socialtjänst, familjerättsenheter, socialnämnder, tingsrätter och hovrätter men också tillsynsmyndigheter som länsstyrelsen och Justitieombudsmannen. Vi har till exempel följt hur en socialnämnd sätter sig in i ett ärende innan beslut fattas, hur JO arbetar med att avgöra vilka ärenden som ska tas upp och inte samt hur länsstyrelsen fungerar som tillsynsmyndighet. Vi har besökt många ställen i hela landet. Vi söker svar på huruvida lagstiftningen har levt upp till intentionerna om att sätta barnets bästa främst i frågor som rör vårdnad, umgänge och boende, om man haft ett könsmaktsperspektiv när man utformat den nya lagen och vad den nya familjerättslagstiftningen har fått för konsekvenser för föräldrar och barn. Inom ramen för studien har vi så klart följt en rad olika fallstudier där föräldrarna tvistat kring barnens vårdnad, boende och umgänge. Här kan jag bara stryka under det vi talade om i den tidigare debatten, nämligen medborgarmakten. Det är väldigt många barn som far illa utifrån hur bland annat myndigheter hanterar deras fall. Det är också många föräldrar som på olika sätt far illa genom att medborgarmakten inte är tillräckligt stark. Vi får diskutera senare om det skulle bli lättare för dem om de också hade skydd i konsumentlagstiftningen. Fru talman! Förra året tog jag upp ett exempel. Vi kan kalla det här exemplet flickan Jacqueline, för det är hon som finns i mina tankar - en liten flicka som själv uttryckligen ber att få närvara vid en vårdnadsrättegång där förutsättningarna för hennes fortsatta liv i mångt och mycket ställs på sin spets. I detta fall fick den förälder som Jacqueline önskade bo kvar hos vårdnaden om henne, men domen överklagades. Jag kan inte låta bli att fråga mig vilka signaler ett barn som inte blir lyssnat på, som inte får möjlighet att uttrycka sin uppfattning, får från vuxenvärlden. Hur ska detta barn kunna växa upp till en medborgare som litar på rättsväsendet? Jag vill också påminna om det ansvar vi har att se till att den svenska lagstiftningen verkligen lever upp till barnkonventionens högst rimliga krav på en stark rättssäkerhet för barn. Fru talman! Vänsterpartiet menar att det krävs en rad åtgärder för att stärka barns rätt i mål om vårdnad, boende och umgänge. Våra motioner är många och skrivna med barnet i centrum. Eftersom Vårdnadskommittén kommer att lägga fram sitt betänkande under våren har jag dock valt att inte reservera mig i frågor som kommer att behandlas i utredningen. En viktig fråga som Mia Franzén tog upp tidigare och där vi har en gemensam reservation är om barnet ska ha rätt till ett eget ombud. I dag hamnar, som jag tidigare var inne på, barnet alltför ofta i skuggan av sina föräldrar under en rättegång. För att barnets rätt och principen om barnets bästa verkligen ska tas på allvar anser jag att alla barn bör ha rätt till ett eget juridiskt ombud vid sådana här tvister. Tanken är att barnets ombud ska vara frikopplat från föräldrarna och deras eventuella biträden. Barnets ombud ska agera på uppdrag av barnet och ha det enskilda barnets intresse för ögonen under rättegången. Det är en oacceptabel ordning som råder i dag där ett barn ofta aldrig blir tillfrågat om sin åsikt över huvud taget, varken av den tjänsteman som utreder ärendet inom socialtjänsten, av föräldrarnas ombud eller av domaren. Vi har i andra sammanhang också lyft upp att rättssäkerheten måste stärkas inom domstolsprocessen. Där skulle vi vilja se obligatoriska barnprotokoll i domstolarna, det vill säga att domstolarna måste motivera domen och besluten utifrån barnets perspektiv och i ett särskilt protokoll lägga fram dessa motiv och på vilket sätt man har tagit till vara barnets bästa. Vidare är det nödvändigt att hänsynen till barnets bästa verkligen förmår genomsyra hela den befintliga lagstiftningen på området. Det är naturligtvis min stora förhoppning att Vårdnadskommitténs förslag ska leda till en sådan förbättring, men jag anser trots allt att riksdagen bör sätta tonen i de barnrättsliga frågorna genom att förklara att föräldrabalken ska byta namn till barnbalken. Utskottet menar att det inte skulle bli något annat än en tom gest att införa en barnbalk. Det har jag inte förståelse för, fru talman. Jag kan inte förstå ett sådant resonemang. En barnbalk som markerar att barnet är en fullvärdig människa med egna rättigheter ligger helt i linje med den bärande tanken i barnkonventionen. Det hörs till och med på namnet, föräldrabalken, att så inte är fallet enligt den svenska lagstiftningen i dag. Återigen vill jag poängtera att vi som lagstiftande församling har ett ansvar att se till att barnkonventionens mål uppfylls. Jag är övertygad om att vi är ense i den frågan. Men trots det har vi en bit kvar på vägen. Fru talman! Jag ska fortsätta att prata om barnens rätt men nu i samband med frågan om adoption. Det handlar om rätten för adoptivbarn och barn som tillkommit genom assisterad befruktning att känna till sitt ursprung, sina rötter. I dag saknar dessa barn en lagstadgad rätt till information, eller rättare sagt har föräldrarna ingen lagstadgad skyldighet att tala om för dem att de är adopterade eller har tillkommit genom insemination. Frågan om adoptivbarns rätt att få information om sitt ursprung har varit uppe i både lag- och socialutskottet. Frågan om föräldrars skyldighet att tala om för barnen hur de har tillkommit håller på att beredas inom departementet, men vi anser att den är otroligt viktig att föra fram. Det har även en departementsskrivelse gjort, Ds 2001:53. I det här sammanhanget har vi från Vänsterpartiet också valt att stödja bland annat en centermotion som vi tycker är alldeles ypperlig. Den handlar om att tillåta samboadoptioner. Till skillnad från Centerns egen reservation som går ifrån motionen - Viviann Gerdin har valt att reservera sig enbart för att heterosexuella sambopar ska få lov att adoptera på samma sätt som registrerade partner och gifta - har vi reserverat oss precis i linje med motionens intention, nämligen att det ska gälla lika för alla. Fru talman! Det är många ärenden, och min talartid är slut. Jag kommer nog att bli tvungen att återkomma i den här debatten om en stund. 0480384439015 GS01LU10 N 2010-01-01 00:00:00 109817 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GS0972/#anf190