<anforande>
<dok_hangar_id>2347966</dok_hangar_id>
<dok_id>GS0972</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2004/05:72 Onsdagen den 9 februari</dok_titel>
<dok_rm>2004/05</dok_rm>
<dok_nummer>72</dok_nummer>
<dok_datum>2005-02-09 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Statlig förvaltning, m.m.</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>1C2C185F-ECFF-47AE-BA84-48958335DEB2</anforande_id>
<anforande_nummer>145</anforande_nummer>
<talare>HENRIK S JÄRREL (m) replik</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Göran Magnusson var inne på att till och med oppositionen minsann hade kunnat vara med och med dess tillskyndan fått till en eller annan myndighet. Då vill jag påminna om att när det gäller tsunamikatastrofen tillsattes kommissionen mycket på grund av att det fanns skälig anledning att misstänka att regeringen inte i alla delar kunnat leva upp till den katastrof- och krisberedskap som riksdagen vid flera tillfällen inskärpte att det var regeringens skyldighet att upprätthålla. Kommissionen var alltså högst berättigad. Och jag vill påminna om att den är en myndighet, men den har ett begränsat förordnande och ska till den 1 december detta år avlämna sitt betänkande. Likaså är rådet en högst tillfälligt inrättad myndighet som vid månadsskiftet i juni eller juli också ska avsluta sitt arbete, och då upphör den myndigheten, så de är båda högst tidsbegränsade.
När det gäller frågan om utnämningsmakten är det måhända lite förståeligt att man, när man som Göran Magnusson företräder ett parti som har innehaft makten i det här landet under de i stort sett senaste 65 åren av de förlidna 73 eller 74, blir lite hemmablind. Det tycker jag att vi får prov på när vi hör Göran Magnusson frenetiskt försvara regeringens utnämningspolitik.
Jag vill minnas att det var Olof Palme som hade den ganska så deciderade inställningen att man skulle se till att utse rätt folk på rätt plats ifall borgarna skulle få ta över. Då kunde man i alla fall bromsa om det skulle behöva omsättas en och annan borgerlig tanke.
Skälet till misstanken, Göran Magnusson, om att det här inte sköts på rätt sätt är att vi misstänker, och har goda grunder för det, att man i allt högre grad inte tar hänsyn till 11 kap. 9 § i regeringsformen, där det talas om att saklighet såsom förtjänst och skicklighet endast ska utgöra grund för tillsättning, utan det blir en alltmer politiserad hänsyn.
Någon sade: Det förstår ni väl att om flera socialdemokrater sitter i högskolestyrelsen blir det lättare för regeringen att genomdriva sin universitets- och högskolepolitik.
</anforandetext>
<intressent_id>0857394544302</intressent_id>
<rel_dok_id>GS01KU14</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>109772</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GS0972/#anf145</protokoll_url_www>
</anforande>
