2347966 GS0972 Riksdagens protokoll 2004/05:72 Onsdagen den 9 februari 2004/05 72 2005-02-09 00:00:00 Statlig förvaltning, m.m. föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 27B663C3-B3CE-47CC-BFD9-8F8AAD8FD581 114 INGER JARL BECK (s) s Herr talman! Jag får börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer. "Statlig förvaltning" är rubriken till detta betänkande. Det låter varken spännande eller upplyftande, snarare lite stelt och byråkratiskt. Men mer än vad vi tror och vad vi möter i vår vardag är faktiskt statlig förvaltning. När vi kör på motorvägen, besöker Försäkringskassan, registrerar vårt företag eller får vår skattsedel är det statlig förvaltning i en eller annan form vi använder oss av. För oss socialdemokrater är statlig förvaltning en viktig del av medborgarnas vardag. En statlig förvaltning är till för medborgarna och ska präglas av öppenhet, lyhördhet, pålitlighet, effektivitet, kvalitet och rättssäkerhet. Genom en välskött statlig förvaltning kan alla medborgares lika värde och allas rätt till likabehandling komma till uttryck i samhället. Ett exempel på likabehandling är vårt sjukförsäkringssystem, där sjukdomen snart inte är avgörande för behandling och ersättning, där alla har rätt till 80 % av sin inkomst i sjukersättning, där förvaltningen och regelverket är lika oavsett vilken inkomst man har eller vilken ställning man har i samhället. Herr talman! Som varma anhängare av allas rätt till likabehandling, också vad gäller statlig förvaltning, motsätter vi socialdemokrater oss på det bestämdaste Moderaternas förslag om att sjukdomens art ska vara avgörande för vilken sjukersättning som ska tillämpas. Frågan till Moderaterna är: Vari ligger medborgarnas lika värde i detta förslag? Vilken trygghet ska medborgarna känna mot myndigheterna på så slappa grunder? Ett annat exempel är hur det skulle se ut om vi inte hade statlig förvaltning och regelverk för trafiken. Hur skulle det se ut om var och en själv fick bestämma trafikreglerna? Det skulle bli fullständigt kaos på vägarna. Dessa vardagsnära exempel påvisar tydligt att statlig förvaltning inte bara är byråkrati, eller till och med onödig byråkrati, utan en viktig del i vårt demokratiska samhälle. Herr talman! Medborgarna ska känna trygghet i kontakter med myndigheterna. Därför står den statliga förvaltningen i ständig utveckling. Styrningen av myndigheterna har förbättrats under de senaste åren. Men ytterligare åtgärder behövs. En särskild satsning genomförs för närvarande, och en handlingsplan har tagits fram för fortsatt arbete med styrning av myndigheterna. En fråga som behandlas i betänkandet är 24-timmarsmyndigheten. Utvecklingen av 24-timmarsmyndigheten innebär att medborgarna och företag på ett enkelt och snabbt sätt ska kunna få information, lämna uppgifter och uträtta andra ärenden. Exempel på detta är statistik, bygglovsansökan och ansökan om gymnasieprogram. Detta ska ske oberoende av tid, plats och oavsett hur ansvaret för olika samhällsuppgifter är fördelat mellan olika myndigheter eller mellan stat, kommun och landsting. Det är viktigt att myndigheterna kan erbjuda sina tjänster via olika kanaler, bland annat med hjälp av elektroniska tjänster. Medborgare och företag ska på så sätt göras mer delaktiga i den offentliga beslutsprocessen. För att stimulera utvecklingen har Delegationen för utveckling av offentliga e-tjänster tillsatts och Nämnden för elektronisk förvaltning inrättats. Därutöver har Statskontoret fått i uppdrag att utarbeta ett system för en återkommande uppföljning av 24-timmarsmyndigheten. Herr talman! Informationstekniken gör det möjligt att utforma nya servicelösningar och organisationsformer i den offentliga verksamheten. Sex myndigheter har gemensamt fått uppdraget att utveckla och pröva nya former för lokal service- och produktionssamverkan. Arbetet genomförs i regionala samverkansprojekt i Skåne, Västra Götalands, Västerbottens och Norrbottens län. För närvarande bedrivs 15 olika delprojekt. I Skåne pågår bland annat projekt som syftar till att förenkla och samordna flyktingars och invandrares kontakter med myndigheterna. I Norrbotten och Västerbotten är projekten inriktade på att genom myndighetssamverkan bibehålla och utveckla offentlig verksamhet i glesbygdskommunerna. Försöksverksamheten med samtjänst vid medborgarkontor, som vi debatterade i kammaren i fjol, har permanentats. Andra typer av samverkan sker i gemensamma projekt mellan myndigheter kring specifika frågor, till exempel finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. Syftet är här att effektivisera resursanvändningen samt ta hand om individer som behöver rehabiliteringsinsatser från flera olika aktörer. Inom exempelvis Finsam arbetar Försäkringskassan, länsarbetsnämnden, en eller flera kommuner och landstinget. Verksamheten bedrivs genom så kallade samordningsförbund där de samverkande parterna är representerade. Finsam är ett bra exempel på hur statlig förvaltning tillsammans med regional och lokal förvaltning kan förbättra vardagen för medborgarna. Herr talman! Möjligheten för enskilda att föra dröjsmålstalan mot myndigheter har diskuterats flera gånger i kammaren. Hittills har alla förslag i den riktningen avvisats. Vi har redan genom JO:s och JK:s tillsynsverksamhet bra möjligheter att ingripa mot alltför långsam handläggning av myndigheterna. Problemet med orimligt långa handläggningstider finns förvisso, men om det är ett stort problem och orsakerna till det löses genom rätten att föra dröjsmålstalan är mer osäkert. Om dröjsmålet beror på en tillfällig hög arbetsbelastning eller ett särskilt komplicerat ärende ger förslaget i reservationen ingen faktisk förbättring av sakläget. Det går inte heller att bortse från att möjlighet att föra dröjsmålstalan i vissa fall kan gå ut över kvaliteten på handläggningen och därmed myndighetsbeslutet. I valet mellan snabb och fel eller långsam men rätt väljer vi socialdemokrater hellre det senare. Herr talman! Många av de borgerliga förslagen under senare tid, både här i kammaren och i den offentliga debatten, har gått ut på att avskaffa eller begränsa de statliga myndigheterna och i stället inrätta olika typer av fristående kommissioner för att lösa olika frågor. Fristående från vad? kan man fråga. Från riksdagen, från regeringen eller någon annan form av direkt eller indirekt demokratisk styrning? På vilket sätt skulle invånarna i Sverige gynnas av att man genom kommissioner skapar parallella system för statlig förvaltning, beslutsfattande och kontroll av densamma? Eller är det bara ett sätt att försöka flytta makten från de statliga myndigheterna till mer halvofficiella, halvprivata alternativ? En myndighet är reglerad och kontrollerad ytterst av riksdagsbeslut och har därför större demokratisk förankring än de borgerliga kommissioner som ska lösa än den ena, än den andra, frågan - oklart med vilket mandat. Mycket arbete görs redan kring de frågor som tas upp i motionerna. Det sker i Ansvarskommittén med hela dess uppdrag, i Diskrimineringskommittén och i Jämställdhetspolitiska utredningen. Men det räcker inte. Herr talman! Statlig förvaltning är en bra idé och nödvändig för en fungerande demokrati. Men verksamheten måste hela tiden ses över och förbättras. Varje myndighet har att varje dag vinna medborgarnas förtroende och få sin verksamhet ifrågasatt i den allmänna opinionen. Vi vet till exempel att många medborgare känner en viss vanmakt inför bristen på samverkan mellan myndigheter, och man upplever att regler snarare än behov styr verksamheten. Riksdagens viktigaste arbete vad gäller den statliga förvaltningen är därför att ge myndigheterna rätt förutsättningar för att vinna just allmänhetens förtroende. Vi socialdemokrater kommer i fortsättningen att arbeta både i och utanför kammaren med detta. 0640774576009 GS01KU14 N 2010-01-01 00:00:00 109741 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GS0972/#anf114