2347966 GS0972 Riksdagens protokoll 2004/05:72 Onsdagen den 9 februari 2004/05 72 2005-02-09 00:00:00 Statlig förvaltning, m.m. föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 0112780C-946A-4F3C-85FC-DF7A10250D7B 109 KERSTIN LUNDGREN (c) c Herr talman! Statlig förvaltning handlar om en ny tid med gamla strukturer. Vi lever i en flernivådemokrati. Vi skulle behöva mer av federal maktdelning för att skapa tydlighet. Vi skulle behöva stärka det civila samhället för att ge mer makt till medborgarna och ökat utrymme för medborgarnas egna val och överväganden. Regeringen, och för den delen även denna kammares majoritet, stärker i stället ofta den statliga maktstrukturen. Myndighets-Sverige, myndighetsstrukturen, är ett medel i det arbetet. I stället för civilsamhälle får vi fler myndigheter. I stället för ökad makt åt medborgarna får vi fler myndigheter. Här finns en otydlighet som delvis följer av bristande maktdelning där nya myndigheter blir sättet att styra från ovan. I betänkandet finns förslag om att vi ska införa ett tak för myndighetsantalet. Är det en lösning? Kanske. Men det är enkelt att kringgå ett sådant. Vi har sett och ser runtomkring i dag hur den ena myndigheten går in i den andra och blir en större myndighet, och så får vi färre myndigheter. Det är ju ett enkelt sätt att kringgå både tak- och solnedgångsmodeller. Det intressanta är egentligen att titta på behovet av myndigheter, att se på vad som är uppdraget. Där har vi i det här betänkandet pekat på ett uppdrag som vi inte behöver utveckla, nämligen de opinionsbildande myndigheternas roll. Här behöver man hitta en tydligare struktur för att bidra till just en synlighet och en tydlighet när det gäller våra myndigheter och för att stärka det civila samhället. Att titta närmare på uppdraget är alltså en uppgift, men också att se på regelförändringar och regelminskning. Det är också frågan, om nya regler alla gånger är det som stärker vårt svenska samhälle och stärker medborgarna. En förenklingsgenomlysning av regelverket är någonting som vi också ser som ett botemedel för att minska behovet av myndigheter, för nya regler ger nya krav som ger nya myndigheter. Låt oss i stället se på en annan färdriktning. I den här delen, som gäller just förenklingar av regelverket, herr talman, vill jag också yrka bifall till reservation 13 under punkt 20. Vi har kunnat se här och i andra sammanhang att regeringens bild av sina myndigheter inte är övertydlig, oavsett om man tittar på det uppdrag som givits Statskontoret eller annan granskning. Det här är naturligtvis ett bekymmer för medborgare, för oss här i kammaren, men också för regeringen. Det blir en otydlighet om man inte vet riktigt vilka myndigheter som finns eller hur det är. Det bidrar inte till att skapa en bra ledning för den strukturen heller. Det visar måhända att växten har varit för stor när det gäller den statliga myndighetsstrukturen. Här finns en översyn både i Ansvarskommittén, som vi hoppas ska få ett sådant uppdrag - det kommer vi att diskutera i annat sammanhang - och i Grundlagsutredningen, där vi hoppas att vi ska kunna nå en väg med tydligare maktdelning, med ett starkt civilsamhälle och myndigheter och ett statligt system som inte tar över. Vi har när det gäller myndighetsstrukturen ett särskilt yttrande tillsammans med Kristdemokraterna som pekar på några av de här punkterna. Det finns också i betänkandet en diskussion om myndigheternas självständighet, frågan om utnämningsmakten. Här finns ett uppdrag till Grundlagsutredningen att titta på detta. Det är viktigt. Det är en del av strukturen, hur man använder utnämningsmakt, hur maktdelningen ser ut och hur ansvarsutkrävandet görs möjligt. Visst är det möjligt att med dagens system göra utnämningsmakten mer genomsiktlig. Visst är det möjligt att med dagens utnämningsmakt få en bättre kontroll över grunderna, så att man verkligen lever upp till bokstaven i regeringsformen. Men i den här delen ser vi att ett uppdrag är givet. Därför deltar vi inte i en reservation som rör detta. Men vi ser fram emot det arbete som görs och kommer att göras i Grundlagsutredningen för att se över de här frågorna. Till sist, herr talman, är det en fråga som är viktig när det gäller att stärka det civila samhället. Det är att stärka medborgarnas makt och medborgarnas röst gentemot myndigheterna. Det är naturligtvis ett bekymmer när vi som medborgare har till uppdrag att snabbt svara och reagera när myndigheter ställer frågor. Vi kan bli ansvariga på olika sätt om vi inte lever upp till de krav som myndigheterna ställer. Men som medborgare eller enskilda företagare har vi inte någonting att sätta emot när myndigheterna inte svarar på våra frågor, när inte myndigheterna lever upp till de krav som vi har rätt att ställa. Det är mot den bakgrunden vi med glädje noterar att det ser ut att kunna bli en majoritet i den här kammaren för just ett tillkännagivande när det gäller frågan om dröjsmålstalan. Det är ett sätt att stärka det civila samhället. Det är ett sätt att skapa en bättre balans i strukturen, och det är en del av en utveckling som vi från Centerpartiet välkomnar. En stor fråga i Myndighets-Sverige, men liten i betänkandet, är naturligtvis bemötandefrågorna. Det finns en punkt i betänkandet som rör just bemötandefrågorna, som vi annars också brukar ta upp. Det är HBT-frågorna. Myndigheterna måste också kunna bemöta medborgarna på ett gott sett oavsett vem man är när man kommer. Det är naturligtvis en viktig sak att HBT-kompetensen byggs upp. Här sades att man skulle jobba med utbildningsprogram och annat. Låt oss se att det verkligen blir någonting. Fortfarande hörs signaler om dåligt bemötande just på de här grunderna. Och det är naturligtvis någonting som vi inte kan acceptera. Herr talman! Jag står naturligtvis bakom alla reservationer, men för tids vinnande nöjer jag mig med att yrka bifall till det jag redan gjort. 0155487380917 GS01KU14 N 2010-01-01 00:00:00 109736 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GS0972/#anf109