<anforande>
<dok_hangar_id>2347966</dok_hangar_id>
<dok_id>GS0972</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2004/05:72 Onsdagen den 9 februari</dok_titel>
<dok_rm>2004/05</dok_rm>
<dok_nummer>72</dok_nummer>
<dok_datum>2005-02-09 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Statlig förvaltning, m.m.</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>A51D7B45-6E96-4AB8-BBB1-22A5B2A59CC3</anforande_id>
<anforande_nummer>103</anforande_nummer>
<talare>Tredje vice talman HELENA HÖIJ (kd)</talare>
<parti>kd</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Läst men ej förstått, är det många som suckar när de har försökt att ta del av lagar och andra regler. Läst men ej förstått. Det orsakar inte problem bara för den enskilde utan medverkar till ett för samhällsutvecklingen negativt utanförskap. Samtidigt ökar antalet lagar och regler som påverkar våra medborgares vardagsliv. De ökar inte bara i omfattning utan också i antal. Många gånger är det inte självklart vart man ska vända sig för att få information och svar på frågor om lagar och regler. Det är svårt att skaffa sig en uppfattning om huruvida man känner till relevanta regler och bestämmelser.
Det är ingen som vinner på ett överbyråkratiserat samhälle. Särskilt drabbas de som inte har kunskaper, tid eller resurser. Vi kristdemokrater anser därför att reglerna behöver ses över och förenklas. Behovet av åtgärder på det här området tycker vi bör ges regeringen till känna, och det har vi skrivit i reservation 13.
Med det korta konstaterandet vill jag ägna resten av mitt anförande till det som tidigare debattörer också har ägnat huvuddelen av sin tid till, nämligen åt frågan om vi har en ändamålsenlig myndighetsorganisation, om vi har ett effektivt resursutnyttjande hos våra myndigheter. Här återstår, anser jag nämligen, en hel del för regeringen att göra. 
Statskontoret har gjort en analys av myndigheternas organisation och ledning. I sin rapport är man kritisk till förekomsten av små myndigheter, bland annat därför att de inte är kostnadseffektiva. 
Regeringen har gett Statskontoret ytterligare uppdrag att redovisa myndighetsorganisationen på central nivå. Ansvarskommittén har för närvarande ett uppdrag att titta på principerna för den centrala myndighetsorganisationen.
Kristdemokraterna har därför valt att inte reservera sig till förmån för vår motion, utan vi har uttryckt vårt ställningstagande i ett särskilt yttrande. Med tanke på det beslut som regeringen förväntas fatta omkring många myndigheter - en flyttkarusell - känner vi kristdemokrater ett stort behov av att fortsätta att kritiskt granska myndighetsstrukturen.
Även om frågan inte explicit behandlas i det här utskottet, herr talman, så låt mig ändå slå fast att Kristdemokraterna egentligen bara ser fördelar med att förlägga myndigheter utanför Stockholmsregionen. Vi anser dock att det bör göras när myndigheterna bildas. Av de 88 myndigheter som har bildats eller ombildats mellan åren 1992 och 2002 har endast 23 lagts utanför Stockholms län, det vill säga 75 % av myndigheterna har förlagts inom Stockholms län.
Det är inte ett exempel på ett effektivt resursutnyttjande att genom en flyttkarusell riskera att slå sönder fungerande organisationer och sprida värdefull kompetens för vinden. Kristdemokraterna kommer att fortsätta att granska regeringens agerande när det gäller den centrala myndighetsstrukturen.
Låt mig övergå till några frågor som rör myndighetsutövningen.
I en rättsstat är det viktigt att medel står till buds som garanterar den enskilde medborgarens rätt till en säker och snabb handläggning av ett ärende. Det är självklart särskilt angeläget när det gäller myndighetsutövning mot den enskilde.
Kristdemokraterna har länge föreslagit en förstärkning av den enskildes ställning gentemot den offentliga förvaltningen genom införande av så kallad dröjsmålstalan. En sådan talan skulle ge den enskilde möjlighet att i domstol få prövat om ett förvaltningsärende onödigtvis har uppehållits hos den myndighet som ska fatta beslut i ärendet.
Handläggningstiderna hos svenska myndigheter är ofta oacceptabelt långa. En lag om dröjsmålstalan, eller passivitetstalan, skulle avsevärt stärka den enskildes ställning i förhållande till myndigheten och också ha en viss preventiv betydelse. Detta visar inte minst erfarenheter från kontinenten där rätt till så kallad passivitetstalan förekommer.
I detta sammanhang vill jag nämna Fri- och rättighetskommittén. Den presenterade för över tio år sedan ett förslag vad gäller just dröjsmålstalan. Vi vill ge ett tillkännagivande till regeringen. Det gör vi i reservation 4 under punkt 6 som jag härmed yrkar bifall till. Regeringen bör få i uppdrag att lägga fram ett lagförslag på det här området. Jag hyser stora förhoppningar om att förslaget kommer att vinna kammarens gillande. Jag hoppas på en snabb handläggning hos regeringen. Det är som sagt mer än tio år sedan som Fri- och rättighetskommittén kom med ett sådant förslag. 
Det finns ett par andra områden där Kristdemokraterna reserverar sig när det gäller myndigheternas verksamhet. Det gäller myndigheters avgifter. Riksrevisionen har nyligen granskat Regeringskansliets och myndigheternas hantering av tvingande avgifter. Granskningen visar att det råder flera oklarheter och brister. Det är inte rimligt att belägga småföretagare med höga avgifter för olika typer av kontroller och inspektioner om inte resurserna går till det.
Kommuner och länsstyrelser bör kunna utöva viss verksamhet utan att onödigt höga kostnader vältras över på företagarna. Här har vi en reservation tillsammans med Folkpartiet.
Jag vill, precis som föregående talare var inne på, slå ett slag för en översyn av att utreda regler som sätter gränser för myndigheters informations- och opinionsbildning. Opinionsbildande roll kan flera i ett samhälle ha. Det kan vara folkvalda politiker, fristående föreningar eller organisationer i det civila samhället. Det finns självklart också exempel där statliga myndigheter och deras tjänstemän har en viktig opinionsbildande roll.
I förlängningen kan det bli ett problem för demokratin om gränserna suddas ut eller görs otydliga. Vi har reserverat oss tillsammans med Moderaterna, Folkpartiet och Centern för att vi ska göra en översyn i syfte att sätta gränser för myndigheternas informations- och opinionsbildning.
</anforandetext>
<intressent_id>0346261747912</intressent_id>
<rel_dok_id>GS01KU14</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>109730</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GS0972/#anf103</protokoll_url_www>
</anforande>
