2347958 GS0964 Riksdagens protokoll 2004/05:64 Onsdagen den 26 januari 2004/05 64 2005-01-26 00:00:00 Immaterialrättsliga frågor föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 99CFDD84-F159-47A5-833C-9101CA3FD134 25 MARTIN ANDREASSON (fp) fp Fru talman! Den som lägger det här betänkandet om immaterialrättsliga frågor bredvid förra årets betänkande med samma rubrik kommer att finna att det till stor del är likartade frågeställningar som behandlas. För den som efterlyser många och dramatiska nyheter kan det ju vara lite beklagligt, men vi får nog ändå försona oss med det och se på det hela med visst jämnmod. Immaterialrätten är ett område som kräver långsiktighet i de konstruktioner som man väljer för att reglera skyddet för människors idéer och konstnärliga alster. Den tekniska utvecklingen, som föregående talare berörde i sitt inlägg, är just nu rekordsnabb. Den nödvändiggör att man belyser upphovsrättsliga frågor i ljuset av den dramatiska omställning som informationstekniken innebär. Vi är många som med förväntan ser fram emot regeringens kommande proposition och kommer att bedöma och granska de förslag som läggs fram där med stor noggrannhet. De förslag som vi i dag ska ta ställning till berör till största delen inte de frågor som har att göra med IT-revolutionen. Det finns ett undantag som jag kommer att återkomma till. Fru talman! Rätten till skydd för sina idéer och för sina konstnärliga prestationer är grundläggande för att människor ska våga satsa på att försöka förverkliga sina idéer och projekt och också våga lägga tid på konstnärligt skapande och veta att det man kommer att kunna åstadkomma har man skydd för och ensamrätt till. Innovationskraften i det svenska samhället hänger starkt ihop med att vi har ett säkert och robust system till skydd för uppfinningar och andra alster. Den konstnärliga friheten hänger intimt ihop med konstnärens rätt att själv kunna förfoga över sitt alster och veta att man själv har upphovsrätten till det. Det är också viktigt att ha ett system för immaterialrättslig reglering som är konkurrenskraftigt, det vill säga att Sverige inte i onödan har regler som gör det svårare och krångligare än i andra länder för upphovsmän och innovatörer att skydda värdet av sina idéer. Vi är därför mycket angelägna från Folkpartiets sida att man med kraft driver arbetet vidare för en harmonisering av immaterialrättsliga frågor på europeisk och internationell nivå, så att man får gemensamma system som är förutsebara och robusta även när olika länder är inblandade. Vi ser därför med mycket stor oro på att vi fortfarande inte har kunnat nå hela vägen fram när det gäller tillskapandet av ett gemenskapspatent inom Europeiska unionen. Vi väntar oss att regeringen fortsätter att driva denna fråga med full kraft från svensk sida och bidrar till att en överenskommelse kan förverkligas så fort som möjligt. Det är också viktigt i ett fungerande immaterialrättsligt system att det finns en rättssäkerhet i det som gör det lätt och praktiskt möjligt för den som äger en uppfinning att bevaka sina intressen och ingripa mot kränkningar av upphovsrätten eller mot andra intrång på det immaterialrättsliga området. Från Folkpartiets sida har vi därför lagt fram ett förslag om att på nytt försöka väcka tanken om att utreda om det inom ramen för EU-samarbetet finns möjlighet att inrätta någon form av patentintrångsförsäkring som under konkurrensneutrala former gör det möjligt för innovatörer inom unionen att ingripa mot intrång på det patenterade alstret. Fru talman! En av de mest centrala frågor som nu diskuteras på upphovsrättens område handlar om patentfrågor sett i ljuset av den revolutionerande utveckling som skett på datorteknikens område de senaste decennierna. Det pågår därför på EU-nivå en intensiv diskussion om att harmonisera regelverket vad gäller datorrelaterade uppfinningar. Programvara används i dag i närmare 30 000 tekniska uppfinningar där patent har beviljats. Det gäller alltifrån bilkomponenter till diskmaskiner, industrirobotar och mycket annat. Det är viktigt att det finns ett rättsligt skydd för innovationer. Men det är också viktigt att patent inte beviljas på rena affärsmetoder och annat som faller utanför begreppet uppfinning. Här handlar det om att bevaka gränsdragningen och se till att patent beviljas för det som handlar om den kommersiella användningen av en uppfinning som på ett nyskapande sätt innebär en teknisk lösning. Att bevaka gränsdragningen och se till att patenträttens grunder inte luckras upp måste dock samtidigt innebära att man måste medge möjligheten att bevilja patent för nya uppfinningar där mjukvaran är en del av uppfinningen. Om man skulle förbjuda möjligheten att bevilja patent enbart av skälet att uppfinningen delvis använder sig av programvaran, skulle det slå undan benen för en av patenträttens huvudprinciper. Men patentskyddet vad gäller programvaran bör då enbart avse varans användning för att lösa just de tekniska problem som just den uppfinningen som helhet tar sikte på. Vi vill inte ha den amerikanska utvecklingen där patent beviljas på programvara som avser rena affärsmetoder. Vi vill inte heller ha en utveckling där patent beviljas på sådant som hanteras bättre med det upphovsrättsliga skydd som finns inom andra delar av immaterialrätten. Den fria programvaruutvecklingen ska inte motarbetas. Blockeringen på EU-nivå är i dag total på det här området. Kanske är det bäst att göra det som Folkpartiets Europaparlamentsledamot Cecilia Malmström nyligen tillsammans med andra parlamentariker har föreslagit i en motion, nämligen att man på nytt börjar behandla hela frågan på EU-nivå, eftersom låsningen är så stor med det direktivförslag som nu finns. Avslutningsvis, fru talman, har vi en fråga som handlar om utvärderingen av fördelningssystemet för kopieringsersättning. De borgerliga partierna står eniga bakom att det bör göras en utvärdering av det nuvarande systemet. Med detta vill jag yrka bifall till reservation nr 7. 0836813859011 GS01LU7 N 2010-01-01 00:00:00 108849 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GS0964/#anf25