<anforande>
<dok_hangar_id>2347958</dok_hangar_id>
<dok_id>GS0964</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2004/05:64 Onsdagen den 26 januari</dok_titel>
<dok_rm>2004/05</dok_rm>
<dok_nummer>64</dok_nummer>
<dok_datum>2005-01-26 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Immaterialrättsliga frågor</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>4527A5C2-D64B-4E94-AC01-13323EB00B1C</anforande_id>
<anforande_nummer>24</anforande_nummer>
<talare>BERTIL KJELLBERG (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Denna debatt är något av en förpostfäktning inför den debatt som vi kommer att ha när vi behandlar den utlovade propositionen om en ny upphovsrätt.
I en fri och demokratisk värld är den enskilda äganderätten av central betydelse. Det är ju en av statens viktigaste uppgifter att skydda och värna den.
I bondesamhället var värnandet om jorden av central betydelse. När sedan industrisamhället bröt fram var äganderätten kring produktionsmedlen det viktigaste. Vi har nu en ny tid, och äganderätten till idéer får allt större betydelse.
Precis som det i bondesamhället var av yttersta vikt att skydda och värna äganderätten till åkrar och ängar är det i dag angeläget att skydda idéer som lägger grunden för ny kunskap, nya uppfinningar och ny konst i dess vidaste betydelse. Vi får därmed alla ett rikare samhälle.
Idéer som kan skyddas med patent driver fram en utveckling där människor genom att satsa på forskning och uppfinningsrikedom kan driva utvecklingen framåt till gagn för hela samhället. Effektiva och rimliga kostnader för patent är därför en av de mest angelägna uppgifterna för lagstiftarna på såväl nationell som europeisk och internationell nivå.
För konstnärer, artister, författare och producenter av olika konstnärliga verk är upphovsrätten till deras verk av stor betydelse. Äganderätten och möjligheten att kommersialisera dem gör att de kan leva på sin konst.
Ny teknik har på ett föredömligt sätt möjliggjort för oss att sekundsnabbt sprida information över världen. IT har gjort det möjligt att samtidigt sprida information till miljontals människor genom ett antal knapptryckningar på en dator. Denna fantastiska teknik har också, som alltid, en negativ sida.
Tekniken har gjort det möjligt att utan att upphovsmannen kan påverka vad som sker sprida musik, film och litteratur över hela världen och att verken utan kostnad laddas ned av användare över hela världen.
För oss som är uppvuxna med rullbandspelare och en svartvit kanal på tv med Hylands hörna kan det vara lite svårt att alltid förstå vidden av denna utveckling, men när man tränger sig in i denna värld inser man vilka utmaningar som vi lagstiftare står inför när vi vill hävda upphovsmännens rätt till sin egendom.
Hur ska vi som tonårsföräldrar kunna förklara för våra ungdomar att de begår ett brott när de laddar ned musik som snurrar runt där ute i cyberrymden? Som alltid tror jag att en klar och god lagstiftning är grunden för en bra utveckling på detta område. Därtill kommer en omfattande utbildning och information om vilka konsekvenser brott mot upphovsrätten medför både för den enskilde och för den som producerar musik och film. Ungdomarna är oerhört beroende av både filmindustrin och musikindustrin.
Jag tror också att branschen som sådan måste utveckla möjligheterna för kunden att på rimliga villkor ladda ned film och musik på ett lagligt sätt. Vi ser därför fram emot regeringens proposition på detta område. Vi lovar att vi på ett konstruktivt sätt ska granska och opponera när den kommer.
Fru talman! Slutligen yrkar jag bifall till reservation nr 6 under punkt 6.
</anforandetext>
<intressent_id>0463606088610</intressent_id>
<rel_dok_id>GS01LU7</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>108848</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GS0964/#anf24</protokoll_url_www>
</anforande>
