<anforande>
<dok_hangar_id>2347954</dok_hangar_id>
<dok_id>GS0960</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2004/05:60 Onsdagen den 19 januari</dok_titel>
<dok_rm>2004/05</dok_rm>
<dok_nummer>60</dok_nummer>
<dok_datum>2005-01-19 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>61585086-FD34-48E5-9694-A828F7485950</anforande_id>
<anforande_nummer>84</anforande_nummer>
<talare>TOBIAS KRANTZ (fp) replik</talare>
<parti>fp</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Gustav Fridolin sade angående frågan om avgiften till den europeiska utvecklingsfonden att det fanns en skillnad i uppfattning om avvägningen mellan om regeringen ska inskrida mot förändringen som kan leda till att utgiftstaket spräcks och att hålla ingångna avtal. Jag vill bara poängtera att det i budgetlagen inte står någonting om att det ska göras en avvägning mellan dessa två mål. Det står att regeringen ska inskrida mot företeelser som kan leda till att utgiftstaket spräcks men det ska ske med respekt för ingångna avtal och internationella förpliktelser. Det är det som står i budgetlagen.
När vi i konstitutionsutskottet granskar hur regeringen har agerat bör vi granska det utifrån konstitutionella utgångspunkter och säga: Regeringen gjorde fel, från konstitutionella utgångspunkter, och bröt mot budgetlagen. Jag tycker att Gustav Fridolin och övriga majoritetsföreträdare åtminstone kunde säga det: Ja, det var fel från konstitutionell utgångspunkt att göra det, men vi gjorde en annan ekonomisk-politisk bedömning därför att vi tyckte att det andra alternativet var sämre.
Jag tycker att man åtminstone kunde erkänna detta i debatten i stället för att säga att det finns en avvägning mellan de två målen för det finns det inte, såsom budgetlagen i dag är skriven.
Sedan tog Gustav Fridolin upp frågan om Regeringskansliets expansion. Jag tror att det är viktigt att poängtera att det som vi är kritiska till i Regeringskansliets expansion, som har framgått här i debatten, är den omotiverade ökning som har skett eller att den ökning som skett inte har motiverats av goda argument från regeringens håll. Om regeringen hade sagt att man vill satsa på en ordentlig krishantering och det kräver extra personal i Regeringskansliet tror jag att det hade mottagits mycket väl, inte minst från de partier som under flera år tidigare har krävt just det. Det är klart att vi hade ställt upp och sagt att det behövs mer pengar till Regeringskansliet. Det är den omotiverade ökningen som vi är kritiska till, inte en ökning som kan motiveras.
</anforandetext>
<intressent_id>099373212513</intressent_id>
<rel_dok_id>GS01KU10</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>108300</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GS0960/#anf84</protokoll_url_www>
</anforande>
