<anforande>
<dok_hangar_id>2347954</dok_hangar_id>
<dok_id>GS0960</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2004/05:60 Onsdagen den 19 januari</dok_titel>
<dok_rm>2004/05</dok_rm>
<dok_nummer>60</dok_nummer>
<dok_datum>2005-01-19 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>E95C2C38-E608-483E-A7B5-FE384FBCF215</anforande_id>
<anforande_nummer>60</anforande_nummer>
<talare>Tredje vice talman HELENA HÖIJ (kd)</talare>
<parti>kd</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Det finns i detta betänkande många intressanta uppgifter om sådant som väl får anses fungera tillfredsställande i Regeringskansliet liksom sådant som inte fungerar som man skulle kunna önska trots att påpekanden från KU har kommit under många års tid.
KU:s granskningar av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning är ett viktigt inslag i arbetet med att få ett effektivt regeringskansli, effektivt i meningen resurssnålt eller resurseffektivt men också effektivt i meningen att vi får ett regeringskansli som levererar produkter eller ett arbete av väldigt hög kvalitet. De områden som KU lyfter fram i detta betänkande förtjänar att ägnas uppmärksamhet av dem som har ansvar för Regeringskansliets arbete.
Lite slentrianmässigt slänger vi ur oss att samhället snurrar allt fortare. Visst är det så att dagens snabbare kommunikationer leder till kortare informationsvägar, snabbare beslutsprocesser och så vidare. Men demokrati tar fortfarande tid och måste fortfarande få ta tid. Det tar tid att förankra politiska beslut. Tobias Krantz var lite grann inne på det här tidigare. Det tar tid att ta fram underlag inför politiska beslut. Det tar också tid att nå ut med information om politiska beslut, regeländringar och lagändringar. Det här kräver framförhållning i Regeringskansliet, och det finns flera frågor i betänkandet som kan granskas eller värderas just utifrån perspektivet vilken framförhållning eller planering man har i sitt arbete.
KU har granskat beslutsfattandet på det utrikespolitiska området. Utskottet har gett Regeringskansliet möjlighet att kommentera regeringens beslutsfattande i frågor som rör EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. I sitt svar skriver Utrikesdepartementet att beslutsfattandet inom det så kallade GUSP-området inte sällan sker i ett så högt tempo att det kan vara svårt att följa våra nationella bestämmelser för sådana beslut. Det här är självklart inte acceptabelt, och det påpekar också ett enigt utskott.
Fru talman! På det här området måste regeringen agera för att se till att beslutsformerna inom EU ändras så att vi kan följa de regler och processer vi har kommit överens om här i Sverige, eller så måste man självklart se till att de nationella bestämmelser vi har ändras, får en annan utformning, för att fungera tillsammans med EU:s beslutsfattande.
Utskottet har också flera gånger tidigare påpekat att författningar bör komma ut minst fyra veckor före sin ikraftträdandedag. Fyra veckor är inte en lång tid för myndigheter att informera om nya bestämmelser som kan röra enskilda medborgare. Det är en kort tid för enskilda medborgare att sätta sig in i de förändringar eller nya regelverk som kan beröra dem. Trots detta kommer fortfarande en mängd författningar ut senare än två veckor före sitt ikraftträdande. Det här förtjänar också uppmärksamhet från dem som har ansvar för Regeringskansliet i form av en bättre framförhållning och en bättre planering av det politiska arbetet.
Jag vill också, som talarna före mig har gjort, kommentera regeringens fortsatta expansion. Antalet anställda inom Regeringskansliet ökar från år till år samtidigt som antalet ärenden inom olika grupper fortsätter att minska, möjligtvis undantaget antalet interpellationer och utrednings- och kommittédirektiv.
Från Regeringskansliet hänvisar man till en ökad internationalisering. Det är väl också någonting som vi slentrianmässigt slänger ur oss - inte bara att samhället snurrar snabbare utan också att internationaliseringen, globaliseringen och komplexiteten ökar i det beslutsfattande som regering och riksdag har att ägna sig åt. Sådana allmänna påståenden från Regeringskansliet går dock inte att utvärdera eller verifiera eftersom det inte finns en tillförlitlig resultatredovisning från Regeringskansliet på dessa områden när det gäller internationaliseringens betydelse för arbetsbördan på Regeringskansliet.
Så länge vi inte har en tillförlitlig redovisning kommer vi kristdemokrater - och av de andra debattörerna har jag förstått att vi är flera - att fortsätta att ge detta kritisk uppmärksamhet. Det är inte rimligt att Regeringskansliet inte kan redovisa sin effektivitetsutveckling och vad omorganisationer etcetera leder till.
Slutligen, fru talman, vill jag instämma i det yrkande om godkännande av anmälan i den reservation som finns i betänkandet när det gäller senareläggning av avgiften till Europeiska utvecklingsfonden. Jag vill också instämma i den kritik som har framförts här i talarstolen när det gäller regeringens hantering av den här frågan. Man har hanterat utgiftstaken på ett sätt som är tvärtemot intentionerna och syftet om en bättre kontroll över statens utgifter. Precis som andra har sagt här har regeringens handläggning av den här frågan lett till ökade utgifter och sämre kontroll över statens utgifter och finanser.
</anforandetext>
<intressent_id>0346261747912</intressent_id>
<rel_dok_id>GS01KU10</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>108276</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GS0960/#anf60</protokoll_url_www>
</anforande>
