<anforande>
<dok_hangar_id>2347936</dok_hangar_id>
<dok_id>GS0942</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2004/05:42 Torsdagen den 2 december</dok_titel>
<dok_rm>2004/05</dok_rm>
<dok_nummer>42</dok_nummer>
<dok_datum>2004-12-02 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>(forts. från 5 §) Kommunikationer (forts. TU1)</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>77241C1B-2262-42E9-8619-1B8AFE0D38FB</anforande_id>
<anforande_nummer>83</anforande_nummer>
<talare>BJÖRN HAMILTON (m) replik</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Jag delar Sven Bergströms uppfattning att de självklart ska tas på allvar. Vad jag vill säga är att det inte finns en absolut sanning i de här kalkylerna. De kan tolkas på olika sätt. Men de ska naturligtvis vara ett mycket viktigt instrument när man gör bedömningarna.
</anforandetext>
<intressent_id>0319703582208</intressent_id>
<rel_dok_id>GS01TU1</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>106008</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GS0942/#anf83</protokoll_url_www>
</anforande>
