2347936 GS0942 Riksdagens protokoll 2004/05:42 Torsdagen den 2 december 2004/05 42 2004-12-02 00:00:00 (forts. från 5 §) Kommunikationer (forts. TU1) föredragning av utskottsärende med eventuell debatt F717C23D-C159-4CD1-B4DB-BF119FE19C1C 117 CHRISTER WINBÄCK (fp) fp Herr talman! Jag vill först tacka Hans Stenberg, som för en stund sedan i ett replikskifte sade att han ville att vi skulle satsa mycket mer på vägar. Vi tackar för det och ser fram emot det framdeles. Jag ska prata om informationstekniken och dess bidrag till ökad tillväxt i samhällsekonomin och att en fortsatt utveckling av IT-området är en strategisk förutsättning för tillväxt också i andra delar av samhällsekonomin. Folkpartiets övergripande mål för användandet av IT fokuseras på områden som tillväxt, tillgänglighet, integritet, säkerhet och användbarhet. De gångna årens utveckling visar att utvecklingen inom IT-området inte kan beslutas fram politiskt, utan att samhällets roll är att skapa goda förutsättningar för branschens utveckling. De senaste åren har präglats av en föga företagsfrämjande politik, vilket i sin tur medfört en lägre tillväxt och därmed mindre resurser att fördela för att utveckla välfärden i vårt land. Regeringen gav 2002 Institutet för tillväxtpolitiska studier i uppdrag att utvärdera den svenska IT-politiken. Resultatet var en svidande vidräkning med den förda politiken. I rapporten konstateras att "möjligheterna att bedöma hur Sverige lyckats i sin strävan att bli ett informationssamhälle för alla före andra länder saknas i första hand beroende på bristande preciseringar av i vilka avseenden Sverige ska nå detta mål". Vi saknar alltså mål och styrning för att nå dessa mål. ITPS fastslår också att "utan en god användning av IT i företag, i kommunala förvaltningar, inom vården, i företag och i hemmen kommer vi inte alls att lyckas med att utveckla tillväxt och välfärd". Vad avser tillgängligheten redovisar ITPS-rapporten följande förändringar under tiden 2000-2003: Den största klyftan gäller åldern, och den har bara minskat marginellt. Utbildningsklyftan är den näst största klyftan, och minskningen är begränsad. Klyftan mellan könen har halverats och är nu den minsta. Inkomstklyftan är mer begränsad. Klyftan som förklaras av ursprung har ökat mycket kraftigt. Informationstekniken är ur näringspolitisk synvinkel främst ett medel för företag och individer att bedriva handel och informationsutbyte enkelt och effektivt. Men IT är också en viktig teknisk bransch där Sverige med stort kunnande är med och driver den tekniska utvecklingen framåt. Från tillväxtsynpunkt är båda sakerna viktiga förutsättningar. Många projekt har bedrivits för att utveckla en ny myndighetsroll som bättre tar till vara den nya teknikens möjligheter och medborgarnas intressen. Det senaste är 24-timmarsmyndigheten, myndigheten som görs mer tillgänglig för medborgaren vid tidpunkter och i former som bättre passar medborgaren samtidigt som den gör verksamheten mer effektiv och frigör resurser. Folkpartiet liberalerna välkomnar arbetsformen, men bara ett fåtal myndigheter har ännu utvecklat sin tillgänglighet för medborgarna genom IT på ett tillfredsställande sätt. Riksrevisionen har i en rapport pekat på att regeringens styrning av myndigheternas arbete med att införa elektronisk förvaltning har varit otydlig. Regeringen har enligt rapporten valt att låta myndigheterna agera självständigt, vilket lett till att man har prioriterat enklare informationstjänster som ger ökad intern kostnadseffektivitet. Reformens syften hotas enligt Riksrevisionen av att myndigheterna inte prioriterat bättre service för medborgare och företag. Regeringen har inte heller skött sin information till riksdagen på ett tillfredsställande sätt. Inför den IT-proposition som kommer våren 2005 finns det anledning att överväga ytterligare åtgärder för att påskynda utvecklingen dithän att hela det offentliga Sverige ska vara möjligt att nå via nätet för den enskilde medborgaren. Sätt upp mål och tidsgränser. Det skulle vara ett verkningsfullt instrument för att påskynda utvecklingen av Sverige till ett modernt IT-samhälle. Stimulera forskning och kompetensutveckling. Den informationsinriktade utbildning som genomförs vid högskolor och på universitet bör inventeras. Offentligt stödd forskning och utveckling på området bör kartläggas, och en utveckling är nödvändig. Skapa utvecklingsmiljöer mellan det offentliga och näringslivet där både framsteg för den offentliga sektorn och nytta för näringslivet kan komma till stånd. Integration av tjänster mellan företag och myndigheter kan vara ett lyft för båda parter. Herr talman! Det är också angeläget att rätten till IT som verktyg ska vara på lika villkor för alla. Tillgängligheten ska på olika sätt vara möjlig att anpassa både tekniskt och funktionsmässigt så att även grupper som har problem med tillgängligheten ska få det lättare. Det är glädjande, som jag sade tidigare, att rapporter visar att det numera är relativt jämställt mellan kvinnor och män. Men det är angeläget att ta fasta på de orsaker som ligger bakom att ursprungsfaktorn uppvisar en betydande skillnad. Vi kan inte tolerera att grupper i samhället ställs utanför de möjligheter som informationstekniken bjuder. Folkpartiet liberalerna avser att återkomma i samband med regeringens IT-proposition under våren för att utveckla dessa tankar och peka på ett bredare framtidsscenario. Avslutningsvis vill även jag tacka kansliet så hemskt mycket för de tjänster och det stöd vi får, alla vi ledamöter. Som Karin Thorborg sade tidigare gäller det även oss ersättare. Jag önskar er en god jul och ett gott nytt år, och det gäller även ledamöterna i kammaren. 0455256796113 GS01TU1 N 2010-01-01 00:00:00 106042 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GS0942/#anf117