2347930 GS0936 Riksdagens protokoll 2004/05:36 Onsdagen den 24 november 2004/05 36 2004-11-24 00:00:00 Vissa frågor rörande 2003 års reform av förmånsrättslagstiftningen föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 22A25452-2F28-4603-8111-79771BDA520C 113 VIVIANN GERDIN (c) c Herr talman! Vi debatterar en mycket viktig fråga som berör alla i vårt land, såväl företagare som löntagare. Frågan rör morgondagens arbetstillfällen för människor runtom i landet. Det handlar om företagens villkor och landets tillväxtförmåga. Jag har valt att lyfta fram det som är problemet i denna reform. Det handlar om försämrade lånevillkor för företagen på grund av reformeringen av förmånsrättslagstiftningen, som nu är ett faktum efter årsskiftet. Det började redan den 1 januari 2004. Då sänktes bankernas säkerheter för nya krediter. Det får nu fullt genomslag från årsskiftet då också befintliga låntagare omfattas av de nya reglerna. Därmed uppstår även en retroaktiv effekt när tidigare lån och krediter på grund av den nya lagstiftningen kommer att omprövas. Detta förfaringssätt placerar låntagarna i ett underläge. De har att acceptera de nya villkoren, annars finns det risk för uppsägning av krediten. Vi från Centerpartiet är mycket kritiska till regeringen som med stöd av Vänsterpartiet och Kristdemokraterna har drivit igenom denna reform i riksdagen. Reformen utgör ett hot mot landets välfärd därför att den försvårar för företag att finansiera verksamheter. På en del orter i landet är det tydligt att det innebär investeringsstopp för vissa verksamheter. Detta sker också i en tid då vi är medvetna om att det finns ett ökat kapitalbehov. I propositionen och betänkandet hänvisar majoriteten till Finland och framhåller att där har en liknande reform slagit väl ut. Jag vill påpeka att den jämförelsen haltar eftersom förutsättningarna inte är jämförbara med dem som vi har i Sverige. I Finland förfogar man över en mycket stor kreditstock på flera miljarder. I Sverige finns det inga jämförbara anslag i statens budgetförslag för att balansera den säkerhetsmassa som går upp i rök genom den nya reformen. Med alla dessa farhågor i bagaget har vi från de borgerliga partierna också framfört krav på att det snarast - till sommaren 2005 - bör tas fram en delrapport. Detta har avstyrkts, vilket är beklagligt med tanke på att det finns en oro ute bland företagen. Riksdagens majoritet försvarar reformen och anser att den är nödvändig med hänvisning till att det finns så många olönsamma företag som inte är berättigade. I propositionen står det att läsa om företag som inte har tillräckligt med vinst. Det är tydligt att dessa nu snabbt ska avvecklas. Jag tycker att detta är ett cyniskt resonemang som är kränkande mot alla småföretagare som tar risker och lägger ned hela sin själ och massor av tid för att försörja sig och sin familj. Dessutom bidrar de till sysselsättning, inte bara i städerna utan också i landsorten. Det är sant att det finns många företag som inte har lönsamhet. Det finns också många företag som har låg lönsamhet. Men dessa företag går runt. Och kom ihåg att även små och medelstora företag som har en dålig lönsamhet genererar skatter och avgifter till staten. Det är för mig obegripligt att alla dessa företag - ofta små företag - inte finner nåd hos majoriteten. I stället väljer man att försvåra kreditförsörjningen genom den nya reformen angående förmånsrättslagstiftningen. När denna reform får fullt genomslag kommer vi med stor säkerhet att kunna konstatera att konkurserna ökar. Detta är egentligen tvärtemot ambitionerna i reformen. De nya reglerna för företagsinteckning kommer därmed att medföra att det blir färre småföretag, samtidigt som vi i alla politiska partier talar om att man ska underlätta så att det startas fler företag. För oss inom Centerpartiet är målet att tillskapa möjligheter så att det blir fler företag, inte att lägga fram drastiska förslag som försämrar och i stället minskar antalet företag. Skälen till den utvecklingen är att riskerna blir orimligt höga för företagarna. Dessutom ökar också kostnaderna, vilket kommer att bidra till en försämrad konkurrenssituation för många. Redan under innevarande år har vi fått detta bekräftat av bankerna. De kräver i allt högre grad ökade säkerheter och även att låntagarna ska lämna privat borgen. Alternativet är att välja leasing eller factoring som inte alltid är de bästa alternativen. De är både dyrare och mer svårhanterliga för många småföretag. Vi i Centerpartiet tycker att det är olyckligt att majoriteten i Sveriges riksdag inte är medveten om vilka negativa effekter som följer med reformeringen av förmånsrättslagen. I de diskussioner som har förts har det hänvisats till att bankerna måste bli mer inriktade på företagens återbetalningsförmåga och lönsamhet och inte stirra sig blinda på företagens säkerheter. Jag vill hävda att banker och kreditinstitut har den kunskapen och medvetenheten i dag, men det fanns en tid i slutet av 80-talet och under de första åren på 90-talet när man inte hade det. Den pågående reformeringen av förmånsrättslagstiftningen har av många presenterats som en konkurslagstiftning med fokus på att förbättra möjligheterna att rekonstruera företag. Det finns säkert brister och saker som kan göras bättre i det sammanhanget. Men det är olyckligt att det har blivit ett sådant fokus just på rekonstruering av företag så att man har missat den stora och mer omfattande biten när det gäller säkerhet för låntagarna. Att man har satt fokus på konkurslagstiftningen har medfört att denna reformering fortfarande är ganska okänd för många företag. Vi kan konstatera att syftet med förslagen kommer att få konsekvenser för hela samhället, och tyvärr sådana konsekvenser som man nog inte har räknat med. 019623784404 GS01LU11 N 2010-01-01 00:00:00 105341 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GS0936/#anf113