<anforande>
<dok_hangar_id>2347919</dok_hangar_id>
<dok_id>GS0925</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2004/05:25 Tisdagen den 9 november</dok_titel>
<dok_rm>2004/05</dok_rm>
<dok_nummer>25</dok_nummer>
<dok_datum>2004-11-09 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 2004/05:40 om arbetsdirektiv</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>C8D8A2CC-DEF3-432E-A39C-99A939E7A274</anforande_id>
<anforande_nummer>92</anforande_nummer>
<talare>Statsrådet HANS KARLSSON (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Först vill jag säga något om tidsschemat för det här arbetstidsdirektivet. Ordförandeskapet har ambitionen att lyfta frågan nu på kommande rådsmöte i december och försöka nå en överenskommelse. Om det kommer att lyckas är nog väldigt oklart i dagsläget. Dessutom ska EU-parlamentet så småningom också höras och ta ställning till det här direktivet. 
Jag vill inte spekulera i hur en slutprodukt kan komma att se ut. Just nu befinner vi oss i det läget att vi positionerar oss i grundsynen på det här direktivet. När man förhandlar, också mellan länder, måste man ju ha något slags beredskap för hur man ska agera beroende på hur andra länder agerar. Min och Sveriges ambition har varit att försöka skapa en majoritet mot en sådan här 
opt out
-regel. Jag vill inte spekulera i hur det ser ut just i dag - jag har inte de allra senaste kunskaperna om det. Det är alltså den ena handlingsvägen, det vill säga att vi kan blockera det.
En annan handlingslinje, som ju är synnerligen svensk och som vi har fört fram som en andrahandslösning - detta är känt - är att ska man ha undantag från ett direktiv så ska det bara kunna gälla enligt kollektivavtal. Då får parterna själva ta ansvar för vilka avvikelser man ska göra från direktivet. Det är ju en som jag sade väldigt svensk uppfattning och modell. Vi har ju god vana av att ha så kallad semidispositiv lagstiftning där man får både över- och underskrida en lagstiftning under förutsättning att man träffar kollektivavtal. Då får parternas styrka avgöra vad som ska gälla. Vi har ju väldigt goda erfarenheter av det. Det är alltså en tänkbar kompromiss som vi har signalerat att vi är beredda att göra. 
Men den möjligheten föreligger ju inte i alla länder. Alla länder har ju inte det partssystem och det kollektivavtalssystem som vi har. Det finns ju länder bland både anhängarna till en sådan här undantagsmöjlighet och dem som är motståndare till det som hellre ser antingen att man 
har
 rätten till 
opt out
 eller att man helt enkelt avskaffar det här där kollektivavtalsmöjligheten inte är särskilt reell eftersom man inte har ett partssystem på det sätt som vi har.
Det är alltså svårt att säga hur denna fråga kommer att turneras, men det är alldeles klart vilket ställningstagande som vi har, och vi har vänner, det kan jag direkt säga.
</anforandetext>
<intressent_id>0472624390304</intressent_id>
<rel_dok_id>GS1040</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>104189</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GS0925/#anf92</protokoll_url_www>
</anforande>
