<anforande>
<dok_hangar_id>2347915</dok_hangar_id>
<dok_id>GS0921</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2004/05:21 Onsdagen den 27 oktober</dok_titel>
<dok_rm>2004/05</dok_rm>
<dok_nummer>21</dok_nummer>
<dok_datum>2004-10-27 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Ändringar i det kommunala utjämningssystemet</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>56B13F93-A96B-49DB-841E-402960657C41</anforande_id>
<anforande_nummer>63</anforande_nummer>
<talare>Statsrådet LARS-ERIK LÖVDÉN (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Det har varit en intressant och spännande debatt, också med vissa pikanta inslag.
Vi har skapat förväntningar i Stockholmsregionen som vi inte kommer att infria - så har tydligen Mikael Odenberg sagt till Roger Tiefensee. Om nu Mikael Odenberg står fast vid det uttalandet - jag ska fråga honom - är det naturligtvis utomordentligt sensationellt. Hela den våldsamma kampanj som vi upplevt i Stockholmsregionen under en följd av år mot hela utjämningssystemet rasar alltså samman. Det har varit en bluff. Det ska bli intressant att se ifall Mikael Odenberg bekräftar det uttalande som Roger Tiefensee påstår att han har gjort.
Roger säger också att högerburen är tom. Jag förstår att Centerpartiet gärna vill påstå det. Det finns oroliga centerpartister ute i landet. Jag har mött dem när jag rest och besökt kommuner. Högerburen är tom, säger han. Men sedan kommer det auktoritativa uttalandet från Tomas Högström: Högerburen är inte tom. När det gäller detta får jag kanske lita lite mer på Moderaterna än på Roger Tiefensee och Centerpartiet.
Jag har läst de borgerligas reservationer till detta betänkande, och det är väldigt förvirrande. Moderaterna litar jag inte riktigt på i den här frågan. Folkpartiet hoppar av sin linje i utredningen och föreslår nu att de kommuner som har allra sämst skattekraft ska få 550 kr mindre per invånare. Centerpartiet - och det tycker jag kanske är den stora tragiken - som alltid har stått tillsammans med Socialdemokraterna bakom en långtgående inkomst- och kostnadsutjämning för att hela Sverige ska leva fladdrar nu i väg i någon sorts dimridå.
De som jag skulle kunna ge ett erkännande är Kristdemokraterna. Kristdemokraterna är de som står fast vid sin linje i utredningen, som i huvudsak tillstyrker regeringens förslag och som tycks vara det borgerliga parti som nu står bakom principerna om en långtgående inkomst- och kostnadsutjämning. Det är hedervärt.
Fru talman! Kommunerna och landstingen har ju olika förutsättningar för att kunna ge sina medborgare välfärd. Invånarnas inkomster skiljer sig åt. Befolkningssammansättningen skiljer sig åt. En kraftig ökning av barn och ungdomar i skolåldern får konsekvenser i kommunal verksamhet. Stora avstånd eller hårt tryck på individer och familjeomsorg påverkar kommuners och landstings möjligheter att tillgodose välfärden.
Det är därför vi har ett utjämningssystem som ska garantera att alla kommuner och landsting, trots skillnaderna, i stort sett har samma förutsättningar att klara sina grundläggande välfärdsåtaganden. Det är oerhört centralt för hela landets förutsättningar, menar jag, att ett utjämningssystem finns för att garantera en likvärdig välfärd.
Gör bara det enkla tankeexperimentet att vi inte hade haft ett utjämningssystem. Då skulle kommunalskatten i Borgholm i Kalmar län, centerstyrt, vara 27 kr och i Danderyds kommun i Stockholms län bara behöva vara 11 kr för att klara samma välfärdsåtagande. Utjämningssystemet är alltså centralt.
Jag sade att jag inte litar på Moderaterna i den här frågan. Det finns väl andra frågor där jag litar på Moderaterna, men i den här frågan känner jag väldig oro. Så här säger Moderaternas andre vice ordförande nyligen i tidningen Stockholm City: Det är uppenbart att Socialdemokraterna inte har för avsikt att avskaffa skatteutjämningen. Det blir en uppgift för en moderatledd regering efter 2006 års val.
Roger Tiefensee, akta er så att ni inte blir grundlurade!
I samma artikel skriver Moderaternas andre vice ordförande att partiet som bäst håller på och undersöker hur man kan avveckla skatteutjämningen och i stället hjälpa de kommuner som har det knapert ekonomiskt. Det är just detta perspektiv som bäst illustrerar skillnaden mellan regeringens och Moderaternas förslag. Till skillnad från Moderaternas bygger vårt förslag till utjämningssystem på principer om solidaritet och rättvisa, inte på någon sorts fattighjälp.
Regeringen har tillsammans med samarbetspartierna Miljöpartiet och Vänstern föreslagit ett utjämningssystem vars huvudsyfte just är att skapa likvärdiga förutsättningar för alla kommuner och landsting att bedriva sin verksamhet. För att nå dit föreslår regeringen ett system med en långtgående utjämning av skillnaderna i beskattningsbara inkomster och strukturellt betingade kostnadsskillnader. 
Detta innebär att kostnadsutjämningen inte kompenserar för skillnader mellan kommuner och mellan landsting som beror på skillnader i nivå på service, kvalitet, avgifter och effektivitet. I stället skapar vi genom utjämningssystemet någorlunda likvärdiga förutsättningar för kommuner och landsting att klara sina åtaganden. 
Bedriver man verksamheten effektivare kan man hålla en lägre kommunalskatt. Har man större serviceambitioner än andra kommuner får man hålla en högre kommunalskatt. Men vi ger genom utjämningssystemet en platta som skapar likvärdiga förutsättningar för samtliga landets kommuner och landsting. Det handlar således inte om att skapa ett system som ska hjälpa kommuner som har det knapert ekonomiskt, som Moderaternas andre vice ordförande uttrycker det. Genom regeringens förslag till utjämning garanteras alla kommuner och landsting nästan lika stor beskattningsbar inkomst per invånare, oavsett storleken på det egna skatteunderlaget.
Fru talman! Vi hörde i debatten att Moderaterna tycks leva i villfarelsen att det bara är kommuner med hög skattekraft som jobbar med tillväxtfrågor och är effektiva. Man anser att skillnaden i skattekraft uppmuntrar kommuner och landsting att förbättra sin ekonomi ytterligare.
Jag har haft förmånen att vara kommunminister i sex år, och jag kan försäkra er att jag har rest land och rike runt. Jag tror att jag har besökt nästan alla kommuner i Sverige och träffat kommunalpolitiker av varierande politisk färg. Jag har inte träffat en enda kommunalpolitiker som inte har varit hårt engagerad i tillväxtfrågor, i att skapa jobb i kommunen. Det är det som besjälar en som kommunalpolitiker, att skapa goda levnadsförutsättningar för kommunmedborgarna. 
Jag har inte träffat en enda kommunalpolitiker, oavsett politisk färg, som inte har besjälats av engagemanget att minska socialbidragskostnaderna och att se till att människorna har goda levnadsförhållanden i kommunen. Jag finner det högst osannolikt att det går att leta upp någon sådan kommunalpolitiker som skulle avstå från att främja tillväxten i sin kommun eller effektivisera verksamheten och på det sättet äventyra den egna kommunens långsiktiga tillväxtförutsättningar. 
Men så fungerar det tydligen inte i den moderata verkligheten. Om en kommun har hög skattekraft beror det enbart på att det är duktiga kommunalpolitiker, och om en kommun har låg skattekraft beror det på slarviga kommunalpolitiker.
Jag kan inte köpa det synsättet. Jag förstår det inte. Det beror inte på duktiga kommunalpolitiker att man i Danderyds kommun har en medelinkomst på 276 924 kr per invånare. I Botkyrka kommun har man 127 263 kr per invånare och skulle därmed enligt det moderata synsättet ha dåliga kommunalpolitiker. Det är sannerligen inte kommunalpolitikernas förtjänst i Danderyd att bonusar och inkomster för företagsledare har dragit i höjden. Det är inte där tillväxten skapas. 
Tillväxten skapas i hela Stockholmsregionen med en gemensam bostads- och arbetsmarknad. Jag känner kommunalpolitikerna ute i Botkyrka. De jobbar stenhårt för att åstadkomma mer sysselsättning, mer företagsamhet och för att lyfta sin kommuns utveckling.
Fru talman! Min filosofi är att Sverige utvecklas bäst i sammanhållning inte av ökade regionala obalanser, vilket - som jag tolkar de moderata uttalandena - moderaternas utjämningssystem gör på sikt.
Jag skulle vilja vända mig till Roger Tiefensee en liten stund till. Jag ska läsa ett uttalande: Grunden för självstyret är de ekonomiska möjligheterna och solidariteten med varandra, inte en viss och en nästan uttalad vilja att låta stora delar av Sverige dö sotdöden för att kunna sänka skatten i någon kommun med 20 öre till.
Det uttalandet utgjorde ett kraftigt understöd för ett långtgående utjämningssystem. Orden är inte mina. De är Maud Olofssons för något år sedan.
Nu är jag orolig för Centerns linje. Jag är orolig för att ni fladdrar i väg, för att ni är på väg in i den högerbur som existerar, i vart fall enligt Moderaterna. Tänk efter! Sansa er lite grann! Det finns en långvarig tradition i Sveriges kommuner av ett fruktbart samarbete mellan Socialdemokraterna och Centern, allt för kommunernas bästa och för kommunernas utveckling. Det finns en långvarig tradition mellan Centern och Socialdemokraterna bakom principen att alla kommuner ska ha i stort likvärdiga förutsättningar. Rusa inte i väg från den positionen bara för att ni tror att ni på det viset ska kunna skapa ett bättre underlag för en eventuell borgerlig regering. Då tror jag att ni kommer att begå ett stort misstag.
Fru talman! Jag är glad över att vi har uppnått en hygglig majoritet bakom principerna för ett nytt utjämningssystem. Jag är framför allt glad över att vi har fått en bred uppslutning i Kommun-Sverige bakom det reformerade utjämningssystemet. Det var 80 % av kommunerna som lämnade ett remissvar på utredningens förslag. En stor majoritet av kommunerna tillstyrkte huvudprinciperna bakom utjämningsförslaget.
Fru talman! Det här är min sista debatt i riksdagen. Jag tycker att det har varit trevligt att diskutera både kommunfrågor och bostadsfrågor på ett ärligt, uppriktigt och - ibland - konstruktivt sätt.
(Applåder)
</anforandetext>
<intressent_id>0815435847817</intressent_id>
<rel_dok_id>GS01FiU7</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>103775</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GS0921/#anf63</protokoll_url_www>
</anforande>
