2347915 GS0921 Riksdagens protokoll 2004/05:21 Onsdagen den 27 oktober 2004/05 21 2004-10-27 00:00:00 Ändringar i det kommunala utjämningssystemet föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 2F0DE5E5-CC97-4780-B84E-EA4173F44861 33 SONIA KARLSSON (s) s Herr talman! Det var ett väldigt intressant replikskifte. Jag tror inte att Roger Tiefensee har varit ledamot i den här kammaren så länge när han uttalar sig så lättsamt som han gjorde om Moderaterna, om mittens rike och om hur de hade gjort en omsvängning. Det var bra att Tomas Högström påminde om högerburen som är väldigt tydlig. Roger Tiefensee bör vara ganska orolig. Moderaterna är en ulv i fårakläder när det gäller utjämningssystemet. De är inte alls att lita på. Herr talman! Jag vill att hela Sverige ska leva. Jag vill att alla människor ska ha lika tillgång till vård, skola och omsorg. Det är en fråga om rättvisa och solidaritet. Och då behöver vi fördela Sveriges tillväxt så att det finns förutsättningar för en bra offentlig service i alla delar av vårt land. Då behöver vi se till att det blir en långtgående ekonomisk utjämning mellan Sveriges olika kommuner och landsting. Det handlar om en utjämning både av deras inkomster och av deras kostnader - både av deras olika beskattningsbara inkomster och av deras olika strukturkostnader. Denna fördelning av tillväxten löser vi genom det kommunala utjämningssystemet. Såväl inkomstutjämningen som kostnadsutjämningen måste omfatta alla kommuner och landsting i Sverige för att alla ska erhålla likvärdiga förutsättningar för att tillhandahålla välfärdstjänster. Detta är inget hot mot den kommunala självstyrelsen, Lars Lindén. Tvärtom är det så att ett väl fungerande utjämningssystem hjälper till att upprätthålla den kommunala självstyrelsen. Jag vill säga till Roger Tiefensee att av de 53 kommunerna som är centerstyrda har 52 ett stort behov av utjämningssystem. Det är faktiskt en garant för att de ska kunna ha en kommunal självstyrelse. Regeringens förslag till ett nytt system för inkomstutjämning bygger i allt väsentligt på Utjämningskommitténs arbete. Då måste jag kommentera alla som har sagt att det behövs ett nytt system. För drygt ett år sedan, i september 2003 var utredningen klar med sitt arbete, och stod alla partier i den här kammaren - förutom Moderaterna - bakom det här förslaget. Då kan man ju undra: Vad har hänt sedan dess? Det tycker jag att vi ska fundera över. Det innebär att vi för samman dagens utjämningssystem, det generella statsbidraget och vissa riktade bidrag. Men i övrigt utgår förslaget från samma grundläggande principer som riksdagen tidigare har ställt sig bakom när det gäller utjämningssystemet. Utskottet anser att de föreslagna förändringarna gör statens ansvar för finansieringen tydligare, samtidigt som vi bibehåller en långtgående utjämning av skillnader i beskattningsbara inkomster och strukturella kostnadsskillnader. Som följd av att en stor del av statens bidrag till kommunerna förs över till utjämningssystemet minskar antalet kommuner och landsting som måste avstå en del av sin skattekraft. På det sättet minskar vi ytterligare risken för att det för en del kommuner kan uppstå negativa marginaleffekter. Här hade Roger Tiefensee en helt felaktig information. Vi återinför alltså inte några negativa marginaleffekter. Genom att vi inför ett särskilt strukturbidrag vid sidan av själva utjämningssystemet får vi en tydligare hantering av en del speciella regionalpolitiska inslag som fram till nu har varit inbakade i det ordinarie utjämningssystemet. Nuvarande system för kostnadsutjämning mellan kommuner och landsting bibehålls med vissa ändringar. Det som ändras är främst att vi slopar kallortstilläggen och kostnadsutjämningen för vatten och avlopp. Som jag sade tidigare var Utjämningskommittén nästan enig i sina ställningstaganden, bortsett från Moderaterna. Då kan man fråga sig varför det inte finns en bred majoritet i dag. Den enighet som fanns när utredningen var klar har nu ersatts av en mängd reservationer som spretar åt olika håll. De tecken som fanns till att de borgerliga var redo att ta ansvar har nu i stället ersatts med osäkerhet, oklarhet och splittring. Därav kan jag bara konstatera att borgerliga partier som sitter i statliga utredningar inte är att lita på. Ni säger en sak i utredningsarbetet, men när det kommer till kritan vågar ni inte ta ansvar. Jag tycker faktiskt att man ska bedöma det arbete som görs i utredningar mer seriöst. Det finns något som kallas för den borgerliga maktalliansen som man försöker blåsa upp till något nytt, något stort och märkvärdigt. Lars Leijonborg har sagt så här: "Vi har ett mål för vårt arbete. Alliansen ska vara mer enig inför valet än vad vi varit någonsin tidigare." Herr talman! Jag kan bara konstatera att när det gäller den kommunala utjämningen är de borgerliga ännu mer oeniga, ännu mer splittrade än de var när de deltog i Utjämningskommitténs arbete. Låt oss ta de fem första och viktigaste beslutspunkterna i finansutskottets betänkande: När det gäller utgångspunkterna för ett nytt utjämningssystem hittar vi tre olika borgerliga reservationer och tre olika borgerliga linjer. När vi kommer till ett nytt system för inkomstutjämningen hittar vi tre olika borgerliga reservationer och faktiskt fyra olika linjer, eftersom Centerpartiet yrkar avslag på hela propositionen. Vart har ni tagit vägen, Centern? Vad gäller verksamheter och kostnadsslag i kostnadsutjämningen har vi också tre borgerliga reservationer och fyra olika borgerliga yrkanden. Också när det gäller strukturbidragen har vi två olika borgerliga yrkanden. När det så gäller införandebidragen har vi tre olika borgerliga yrkanden i vårt betänkande. Ni står alltså långt ifrån det stolta mål som Lars Leijonborg har ställt upp. Det är en sak. Men det som bekymrar mig är att borgerliga partier inte står upp för de ställningstaganden som ni har gjort i Utjämningskommittén. Det är trist och tråkigt. Särskilt besviken är jag över Centerpartiet, och jag måste understryka det. Det har tidigare tillsammans med oss och våra samarbetspartier försvarat ett långtgående utjämningssystem för att tillförsäkra alla delar av landet en rimlig och likvärdig välfärd. Nu säger Centern nej till det. Jag blir bekymrad. Jag tycker att Roger Tiefensee ändå ska läsa lite bakåt och följa de debatter vi har haft i kammaren. Han borde vara något mer bekymrad än vad han var alldeles nyss, när han inte alls var bekymrad. Lokala centerpartister kan lita på oss socialdemokrater och våra samarbetspartier. Vi står bakom en långtgående utjämning mellan de kommuner och landsting som har många invånare med höga inkomster och de kommuner och landsting där invånarna har låga inkomster. Det är ett led i kampen för välfärden. Utjämningssystemet är en förutsättning för att välfärden ska kunna vara likvärdig över hela landet. Utjämningssystemet är också en viktig del i arbetet för att stärka den kommunala självstyrelsen. Låt oss se till att välfärden växer och att hela Sverige kan leva. Jag yrkar bifall till finansutskottets förslag och avslag på reservationerna. Jag har också ett antal frågor till mina meddebattörer. Ingen av dem har talat om finansiering. Ni säger i er motion, Tomas Högström, att ingen kommun eller inget landsting ska förlora på ert förslag. Därför godtar ni regeringens förslag om införanderegler. Men eftersom ni moderater vill ge betydligt mindre till kommunerna än regeringen går det inte ihop. Kommuner med låg skattekraft kommer att förlora med Moderaternas förslag. Det är mycket tydligt. Jag vänder mig till Gunnar Nordmark. Folkpartiet föreslår i sin motion att kompensationsgraden för kommunerna ska sättas till samma nivå som för landstingen, det vill säga 90 %. Skälet är enligt Folkpartiet att det inte är rimligt att en inkomstutjämning ska motsvara 95 % av medelskattesatsen. Jag måste ställa en fråga till Gunnar Nordmark. Med ert förslag förlorar de kommuner som har lägst skattekraft. Varför är det rimligt? Till slut vänder jag mig till Roger Tiefensee. Han säger i sitt särskilda yttrande och sade också i debatten att han vill ha 3,2 miljarder för att finansiera frysning av införandereglerna. Hur ska då det betalas? Jo, säger Roger Tiefensee, det bör staten göra. Det är ju ett icke-besked. Så länge Roger Tiefensee inte tar fram en tydlig finansiering är det inget annat än orkeslöst önsketänkande. Herr talman! Jag vill tacka Lars-Erik Lövdén, vår kommunminister, som jag förstår har sin sista debatt här i riksdagen i dag. Jag vill tacka för ett mångårigt samarbete. Vi från finansutskottet tackar dig för dessa nästan sex år. Tiden går fort. Vi önskar också god framgång med arbetet som landshövding i Halmstad. 0520793981601 GS01FiU7 N 2010-01-01 00:00:00 103745 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GS0921/#anf33