<anforande>
<dok_hangar_id>2347911</dok_hangar_id>
<dok_id>GS0917</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2004/05:17 Onsdagen den 20 oktober</dok_titel>
<dok_rm>2004/05</dok_rm>
<dok_nummer>17</dok_nummer>
<dok_datum>2004-10-20 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Remissdebatt</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>remissdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>367026D7-DCFC-4BED-95D6-C55A1ABE3CA2</anforande_id>
<anforande_nummer>36</anforande_nummer>
<talare>BIRGITTA CARLSSON (c) replik</talare>
<parti>c</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Självklart ska inte arbetsplatserna vara utformade på det sättet att man sliter ut människor. Men med det högt uppskruvade tempo som vi har i vårt samhälle i dag är det långt ifrån bara arbetsplatsen som påverkar hur människor mår. Det handlar om vad vi gör på vår fritid, hur vi hanterar vår egen hälsa, våra kroppar, vad vi äter, vad vi dricker - jag sade det i mitt anförande. Och det handlar om hur familjebilden ser ut.
Det är ju så oerhört många olika faktorer som spelar in för hur människor mår. Att lägga hela kostnaden på arbetsgivaren när en människas sjukdomsbild kanske inte har någonting med arbetsplatsen att göra tycker inte vi är rätt väg att gå.
När det sedan gäller detta med att Vänsterpartiet gärna förstatligar trodde jag att Ulla Hoffmann var så väl medveten om partiets egen politik att jag inte behöver stå här i kammarens talarstol och förklara det.
</anforandetext>
<intressent_id>0673622610409</intressent_id>
<rel_dok_id>GS0321</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>103227</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GS0917/#anf36</protokoll_url_www>
</anforande>
