2347908 GS0914 Riksdagens protokoll 2004/05:14 Torsdagen den 14 oktober 2004/05 14 2004-10-14 00:00:00 Ekonomi och skatter allmänpolitisk debatt 8C9FEDE3-BA96-4818-9A19-D25913E592C1 264 CARL-ERIK SKÅRMAN (m) m Herr talman! Det var knappast förvånande att den socialdemokratiska kandidaten till finansborgarrådsposten i 2002 års val lovade att det inte skulle införas några avgifter för resa in med bil till centrala Stockholm. Det fanns, och det finns, en klar majoritet bland Stockholms socialdemokrater och bland stockholmarna i övrigt för att stoppa infartsavgifter av den typ som trängselskatter skulle innebära. Annika Billström är inte obegåvad utan hon vet vanligen vad som är politiskt gångbart. Desto större blev allas förvåning över att centralt placerade socialdemokrater lyckades få det socialdemokratiska finansborgarrådet att överge det tydligaste löftet i 2002 års valrörelse. Förändringen krävde förmodligen intellektuellt våld. Besvikelser och demokratiskt underskott blev resultatet. Inte inger den fortsatta färden mot trängselskatter ökat förtroende för projektet. De ständiga juridiska turerna visar snarare på att man agerar i laglighetens utkanter för att kunna göra verklighet av dessa extra skatter innan mandatperioden är slut och den nuvarande majoriteten har förlorat makten. Fortfarande är förutsättningarna oklara. Överklaganden väntar på avgörande. Trängselskatterna berör hela Storstockholm. För resor mellan den norra och södra länsdelen har man endast en väg, nämligen den redan överbelastade Essingeleden, att ta om man vill undvika att åka genom centrala stadsbebyggelsen, som nu ska beläggas med trängselskatt. Visst borde Stockholms alla kommuner som berörs av detta kraftiga ingrepp i kommunikationerna ha varit med och beslutat om projektet. Men så fick det inte bli. Det var i förhandlingarna om den egna regeringsmakten som några få socialdemokrater beslutade att förstöra inte bara Annika Billströms utan även övriga lokala socialdemokratiska partivänners rykte. Förortskommunernas växande oro inför de väntade trängselskatterna är naturligtvis en oro bland annat för att kollektivtrafiken inte ska klara den förväntade resandetillströmningen. Redan i dag görs ca 75 % av arbetsresorna i Stockholm med kollektivtrafik. Påfrestningen är som bekant så stor att minsta störning i trafiksystemet genast leder till problem att komma till jobbet. Ännu lär det ta många år innan kapaciteten på pendeltågen har kunnat ökas. Förbifarter över den vackra Mälaren på vägar som skulle kunna trafikeras av både kollektiva bussar och vanliga bilar får man skåda i rymden efter. Om trängselskatterna ger den ökning av passagerarna med de nära 10 % som sägs, får man då plats på pendeltåget? Stockholms förorter har verkligen anledning att oroa sig. Att ta sig till jobbet med egen bil på Essingeleden lär inte bli möjligt av rena framkomlighetsskäl, även om man är beredd att betala trängselskatten. Nu har det sagts att kollektivtrafiken ska få ökade anslag genom det överskott som skapas av trängselskatterna. Det låter generöst. Men det är dessvärre ett erbjudande med vass armbåge. Inte lär det bli några stora investeringar i kollektivtrafik av de pengarna - snarare tvärtom. Inkomsterna av trängselskatten blir ca 455 miljoner kronor, nära en halv miljard, medan kostnaderna blir 1 690 miljoner kronor, en och en halv miljard i runda tal. Det framgår av budgetpropositionen. Dessutom förutser man inte något överskott under överskådlig tid. Det blir 1 245 miljoner kronor i förlust i år - ständiga förluster! Om nu eventuellt överskott skulle ge en investering i kollektivtrafiken i Stockholm kan man fråga sig om staten ämnar täcka förlusterna med nedmontering av Stockholms kollektivtrafik. Staten plöjer år 2005 ned netto 1 245 miljoner kronor för ett försök som ska pågå mindre än ett halvår. Vad är det för politiskt ansvarskännande? Utan underlag har regeringen tydligen bestämt sig för att trängselskatterna ska vara ständiga, oavsett vad en utlovad folkomröstning eller det så kallade försöket ger för resultat. Herr talman! Det här är faktiskt politiskt pajaseri från första till sista stund. 0361291071906 N 2010-01-01 00:00:00 102705 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GS0914/#anf264