<anforande>
<dok_hangar_id>2347905</dok_hangar_id>
<dok_id>GS0911</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2004/05:11 Fredagen den 1 oktober</dok_titel>
<dok_rm>2004/05</dok_rm>
<dok_nummer>11</dok_nummer>
<dok_datum>2004-10-01 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 2004/05:13 om landshövdingars förordnandetid</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>EB37BB8D-C8D1-4F93-9640-841F293CA5C1</anforande_id>
<anforande_nummer>29</anforande_nummer>
<talare>YVONNE ANDERSSON (kd)</talare>
<parti>kd</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Tack för svaret. Egentligen skulle jag kunna säga att jag är nöjd med det. Det var ju tvåsamheten som jag så gärna ville att man skulle ta med i detta. Ändå kan jag inte låta bli att också betona varför jag har ställt den här interpellationen och varför jag tyckte att det var intressant att vi fick ha den här interpellationsdebatten.
Jag har funderat rätt så mycket på att den här tvåsamheten ändå inte har tillmätts den betydelse som den faktiskt kan ha. En landshövding har ju ett uppdrag som egentligen är både ett förvaltningschefsuppdrag och ett förtroendeuppdrag. 
Jag har tagit Östergötland som exempel och vår landshövding Björn Eriksson. Det är trevligt att ta ett bra exempel. Jag kan gissa mig till att det finns sämre exempel. Då ska det naturligtvis gälla där också. Det jag vill lyfta fram är exempel mot en princip.
Förvaltningsuppdraget tror jag är svårt att bedöma. Det kan jag egentligen inte uttala mig särskilt mycket om, även om jag ser att det har fungerat bra i Östergötland. Det är förtroendeuppdraget som jag tycker är viktigt.
Det är inte alla äktenskap som är lyckliga, men många är det. Att förhindra ett lyckligt äktenskap att fortsätta när det fungerar, tycker jag är synd. Då tror jag att man går miste om en viktig kraft som har just med förtroendet att göra.
Det är dit jag ville komma. När det finns förtroende bör det få tillmätas den kraft det faktiskt har. Det är inte alltid lätt att få förtroende. Vi vet ju mycket väl att alla som borde ha förtroende inte har det bland folket.
I ett fall där det finns förtroende tror jag att det finns större möjligheter att lyckas. Det förtroendet kommer naturligtvis att skvätta över på den regering som tillåter att förtroendet får fortsätta att växa. Då kan fyrkantiga regler bli svåra att handskas med. Man ser det som ett svek om man tar bort någon när det fungerar väldigt väl. 
Jag tror att det finns olika skeenden i ett läns utveckling där just detta förtroendekapital är väldigt viktigt. Det är just det som jag tycker att man måste uppmärksamma väldigt mycket. 
I den förra debatten talade statsrådet mycket om att det ska vara en utvärdering av alla system. Det här är också ett system. Någonstans finns det viktiga ingredienser som vi i dag inte vet så mycket om. Vi vet inte vilka kriterier som ligger bakom. Det ska dock utvärderas, hoppas jag.
Vad finns det för planer för detta?
</anforandetext>
<intressent_id>0223175563813</intressent_id>
<rel_dok_id>GS1013</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>101928</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GS0911/#anf29</protokoll_url_www>
</anforande>
