2348003 GS09109 Riksdagens protokoll 2004/05:109 Torsdagen den 21 april 2004/05 109 2005-04-21 00:00:00 Åtgärder och ersättningar i samband med naturkatastrofer i Sverige föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 23025195-D43E-40E4-BEC7-C96F31BD18C7 5 ERLING WÄLIVAARA (kd) kd Fru talman! Två stora naturkatastrofer har drabbat svenska medborgare de senaste månaderna: tsunamin, katastrofen i Sydostasien, och stormen Gudrun här hemma i Sverige. Båda katastroferna orsakade förluster i människoliv. Katastroferna har avslöjat stora brister i vår beredskap. När det osannolika händer är vi inte beredda. Det är tragiskt att stora katastrofer måste till för att vi ska upptäcka att beredskapen inte är god. Tsunamin avslöjade stora brister i Regeringskansliet, brister i ledningsfunktionen, i beslutsvägar och i åtgärdsplaner. Det är orimligt att det ska behöva dröja uppemot två dygn innan vi reagerar här i landet. Regeringens senfärdighet var och är alarmerande. Någon form av incidentberedskap måste bli en självklarhet i Regeringskansliet. Men fru talman, stormen Gudrun, som är anledningen till dagens debatt, visade hur sårbara våra försörjningssystem är. Det vi med säkerhet vet efter stormen är att el- och teleförsörjningen är osäker vid katastrofer. Men stormkatastrofen avslöjade också oklarheter i ersättningsfrågorna. Vad är statens ansvar, och vad är kommunernas ansvar? Det här behöver klargöras. Fru talman! Vi behöver då och då påminna oss om vad som hände i stormen Gudrun och vad den orsakade. Stormen som drabbade södra Sverige den 8 och 9 januari i år saknar motstycke i modern tid. Skogsstyrelsen uppskattar att omkring 80 miljoner kubikmeter träd har fällts av stormen. Det motsvarar nästan hela den totala årliga avverkningen i hela landet. Förra året var avverkningen i runda tal 83 miljoner kubikmeter. Det ekonomiska värdet av den stormfällda skogen beräknas till mellan 30 och 40 miljarder kronor. Lokalt motsvarar stormfällningen upp till 30 års avverkning. Att i det läget, när stora värden ligger på marken, höra våra ministrar börja låsa sina positioner om man ska tillåta kemisk bekämpning eller ej för att förhindra insektsangrepp känns inte särskilt bra. Det är viktigt att hitta genomtänkta metoder för att bekämpa skadeinsekter och för hur man ska lagra det stormfällda virket tills man hinner ta hand om det. Det handlar egentligen också om att förhindra att skadeinsekter sprider sig till den skog som fortfarande står upprätt. Åtskilliga enskilda skogsbrukare har fått sina livsverk spolierade. För några av dem har situationen blivit så hopplös att de inte har orkat leva längre. Det här är tragiskt. Det som många av oss trodde var det trygga och säkra Sverige blev helt plötsligt det sköra och sårbara Sverige. Fru talman! Hundratusentals hushåll drabbades av strömlöshet och av att inte ha någon möjlighet att kommunicera med omvärlden. El och teleavbrott som varar i flera veckor är inte acceptabelt. Tillgången på reservsystem måste skyndsamt tillgodoses. Frågan är: Vem bär ansvaret för att vi får goda reservsystem? Jag tror att det är viktigt att vi också tittar på den frågan. Men trots allt, fru talman, måste vi samtidigt ge ett erkännande till olika aktörer: myndigheter, institutioner, frivilligorganisationer och enskilda. De gjorde en berömvärd insats. Jag tror att vi alla här i kammaren är överens om att kraftfulla åtgärder behöver vidtas för att vi i framtiden på ett bättre sätt ska kunna bemästra svåra krissituationer. Det duger inte att börja diskutera åtgärder när olyckan väl har hänt. Då är det för sent. Åtgärder och beslut behövs nu. Det är därför som bland annat Kristdemokraterna tillsammans med andra partier har lyft upp frågan på riksdagens bord. Många enskilda har förorsakats stora ekonomiska förluster. För familjer med små marginaler har förlusterna blivit verkligen betungande. Klara regelverk måste till, som på bästa tänkbara sätt reglerar statens ansvar och vad kommunerna har ansvar för. Den nya räddningstjänstlagen, som vi antog för någon tid sedan, har nu prövats i en katastrofsituation. Erfarenheterna måste tas till vara för att bedöma om räddningstjänstlagen i något avseende behöver förändras för att fungera på ett optimalt sätt i en krissituation, såväl nationellt som regionalt och kommunalt. Erfarenheterna och analyserna får inte bara bli en rapport som hamnar som i någons skrivbordslåda. Det är uppenbart att stora klimatologiska förändringar orsakar kraftiga stormar och andra naturkatastrofer. Det är därför också viktigt att lagarna är utformade så att de tydligt definierar vad staten har att ansvara för och vad kommunerna har att ansvara för. Det behövs en väl avvägd balans mellan statens och kommunens kostnadsansvar. I statsbudgeten finns det ett konto på 25 miljoner kronor som ska kunna användas vid naturkatastrofer. Det är en summa som kan kännas som en droppe i havet vid katastrofer av stormen Gudruns omfattning. För oss kristdemokrater är det viktigt att det finns beredskap med ett rejält nationellt katastrofkonto som garanterar att de kommuner som drabbas får snabb och god hjälp när det behövs. För Kristdemokraterna är det också angeläget att regeringen tydligt klargör vad som är att betrakta som naturkatastrof och när ersättning ska utbetalas för den skördeförlust eller skördeskada som jord- eller skogsbrukare kan drabbas av. Regeringen bör, enligt vår mening, följa upp konsekvenserna och analysera vår förmåga att möta sådana krissituationer i framtiden samt göra en konsekvensanalys av samhällets kostnader vid naturolyckor. Även många företag har drabbats av stora kostnader till följd av stillestånd i produktionen. Det handlar om kostnader för produktionsbortfall men också om straffkostnader för uteblivna leveranser. Även detta bör beaktas. Fru talman! Självklart står jag bakom de reservationer där Kristdemokraterna finns med, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservation 2 under punkt 3. 0205071690103 GS01FöU8 N 2010-01-01 00:00:00 113486 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GS09109/#anf5