<anforande>
<dok_hangar_id>2348002</dok_hangar_id>
<dok_id>GS09108</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2004/05:108 Onsdagen den 20 april</dok_titel>
<dok_rm>2004/05</dok_rm>
<dok_nummer>108</dok_nummer>
<dok_datum>2005-04-20 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Vissa handelspolitiska frågor inom WTO och EU</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>9B5B274F-948D-455B-828C-7CEFB0C5142A</anforande_id>
<anforande_nummer>42</anforande_nummer>
<talare>REYNOLDH FURUSTRAND (s) replik</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Ursprungslandsdirektivet handlar om en specifik tjänst, en specifik uppgift, som ska utföras. Det är där vi har tolkat in att om man utför uppgiften på ett speciellt sätt, kan det vid speciella tillfällen vara så att villkoren i det land som företaget kommer från gäller. Det är i ett mycket begränsat avseende.
Jag skulle vilja fråga Nyamko Sabuni samma fråga som jag ställde till Per Bill. Är det orimligt att tänka sig att de som kommer från andra länder och utför ett arbete under längre tid i Sverige ska ha samma avtal och villkor som svenska löntagare - män och kvinnor?
</anforandetext>
<intressent_id>0229002789006</intressent_id>
<rel_dok_id>GS01NU11</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>113473</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GS09108/#anf42</protokoll_url_www>
</anforande>
