2348002 GS09108 Riksdagens protokoll 2004/05:108 Onsdagen den 20 april 2004/05 108 2005-04-20 00:00:00 Vissa handelspolitiska frågor inom WTO och EU föredragning av utskottsärende med eventuell debatt F83FCEFF-B8C6-4DA6-8998-82E3F2533933 31 PER BILL (m) m Herr talman! Det som länge kallades utrikeshandelsbetänkandet är numera Vissa handelspolitiska frågor inom WTO och EU. Det visar kanske på att vi numera alltmer blir en integrerad del av EU. Låt mig inledningsvis yrka bifall till reservation nr 5, som handlar om tjänstedirektivet. Vi står naturligtvis bakom även övriga reservationer som vi har skrivit under, men för att vinna tid yrkar vi bara bifall till den första. Herr talman! Det har varit en otroligt bra utveckling i världen vad gäller att människor har kunnat lyfta sig själva från fattigdom till ett bättre liv. Det är miljontals och åter miljontals människor framför allt i Asien som har lyckats med detta konststycke. Det handlar naturligtvis om fri handel. Men det handlar också om demokrati, mänskliga rättigheter, pressfrihet och en alltmer decentraliserad marknadsekonomin. I den stora världen finns det en samsyn mellan Socialdemokraterna och den borgerliga alliansen. Vi tror på fri handels och mänskliga rättigheters möjligheter att skapa ett bättre liv runtom i världen. Jag vill passa på att ge näringsminister Thomas Östros en eloge för hans tappra kamp inom EU för att vi inte ska få några tullar för textilimport och kläder från Kina. Hans försvar av frihandel gentemot EU är mycket bra och någonting som vi är både stolta och nöjda över. Herr talman! Vi är varken stolta eller nöjda när det gäller Socialdemokraternas syn på den inre marknadens utveckling inom EU. När vi höll den här debatten för ett år sedan skedde det i skuggan av det som kom att kallas övergångsregler för medarbetare från de nya medlemsländerna. Statsministern kallade detta ett hot. Det skulle bli social turism. Tiotusentals östeuropéer, lata sådana, skulle komma hit, och de skulle allihop leva på det svenska bidragssystemet. Denna debatt var för bara ett år sedan. Om vi tittar hur det har blivit får det väl ändå framstå som ett av de största hjärnspökena i svensk politik de senaste två tre åren. Ytterst få har kommit hit. Alldeles för få har kommit hit, skulle jag säga. Några latmaskar är det verkligen inte fråga om. Det är hårt arbetande människor som vill förbättra sin egen och sin familjs situation med hederligt arbete. När vi nu, ett år senare, diskuterar så ser vi del två i den här nyprotektionismen på den inre marknaden. Nu gäller det tjänstedirektivet, som från början möjligen var något småont och småfarligt men som sakta blev mer ont - om man ska tro Socialdemokraterna för ett år sedan. Nu ses det på många håll inom socialdemokratin som någonting riktigt farligt och riktigt ont. Herr talman! Vi ser tvärtom tjänstedirektivet som någonting mycket positivt. Det är en fantastisk möjlighet och det är en viktig del av den inre kärnan av EU-samarbetet, nämligen fri rörlighet för varor, tjänster, människor och kapital. Vi håller med om att det första direktivet hade en del gråzonsproblem. Vi håller med om att det är viktigt att klarlägga vad det är som gäller när viktiga principer korsar varandra, såsom i fallet med hemlandsprincipen kontra utstationeringsprincipen. Herr talman! Det är viktigt för oss i Sverige, som är duktiga på tjänster och som kan bli ett mycket framgångsrikt tjänsteexporterande land, att klargöra att direktivet ska se till att stadfästa och kodifiera det som redan gäller för handel med varor och tjänster och så vidare. Det handlar inte om några helt nya principer. Det är därför det är så tråkigt när man så sent som i går kunde höra debatten från EU-parlamentet och när man ser hur listan över branscher som ska undantas helt och hållet från direktivet växer och växer. Alla länder har sina små branscher som är för viktiga för att man ska kunna öppna för fri konkurrens. Många har också precis som Sverige några kära monopol som måste skyddas från konkurrens. Herr talman! Det blir ett väldigt urvattnat och ihåligt direktiv. Det är ett direktiv som om alla får plocka bort sina favoritbranscher och sina favoritmonopol kommer att få en schweizerost att framstå som stabil och med få hål. Herr talman! Vi vill så snabbt som möjligt få ett direktiv på plats, för det är den största möjligheten för Europa att nå upp till de stolta idéer som man lägger fram i Lissabonstrategin. Vi vill också att detta direktiv ska ha så få branschundantag som möjligt - helst inga undantag alls. Vi vill att det ska finnas tydliga regler som klargör vad som gäller. Det är viktigt både för medarbetare och för företagare att veta vilka regler det är som gäller i branschen. Det känns som om vi nu står ungefär där vi stod när det gällde varuhandel för 20 år sedan. Ni kommer säkert ihåg att vi alla skulle drabbas av salmonella bums om det inte bara var svensk mat och svenska ägg som vi åt. Tysk mat skulle göra oss hur sjuka som helst, för att inte tala om alla problem som det skulle bli med de elverktyg som vi fick från länder som inte hade exakt samma märkning som vi har i Sverige. Nu, 20 år senare, vet vi att det inte blev så. Vi vet att den fria handeln med varor inom EU har inneburit lägre priser och bättre konkurrens och att fler konsumenter i Sverige har råd att köpa kapitalvaror. Jag hoppas att vi om tio eller fem år kan se samma utveckling fast på tjänstesidan. 0658668232410 GS01NU11 N 2010-01-01 00:00:00 113462 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GS09108/#anf31