<anforande>
<dok_hangar_id>2348127</dok_hangar_id>
<dok_id>GR0988</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2003/04:88 Torsdagen den 25 mars</dok_titel>
<dok_rm>2003/04</dok_rm>
<dok_nummer>88</dok_nummer>
<dok_datum>2004-03-25 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Statlig förvaltning</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>42090E45-523E-45F6-8FA3-54E4A46FA72D</anforande_id>
<anforande_nummer>20</anforande_nummer>
<talare>LISELOTT HAGBERG (fp)</talare>
<parti>fp</parti>
<anforandetext>
Herr talman! I vårt land har vi en förvaltningsmodell som bygger på tydliga gränser mellan politik och förvaltning. Det är riksdagen och regeringen som fattar beslut om regler och lagar, och det är myndigheterna som verkställer besluten. 
Det är bra när och om det fungerar på det viset. Det blir klart och tydligt och lätt att förstå. Det får också människor att känna trygghet och tilltro till den offentliga förvaltningen. 
Människor har rätt att veta att de beslut som fattas av myndigheter inte präglas av partipolitiska hänsynstaganden. Därför är det viktigt att det inte finns minsta skäl att misstänka att till exempel tjänster i den statliga förvaltningen tillsätts med andra mått och glasögon än vad som står i regeringsformen, nämligen: Vid tillsättning av statlig tjänst ska avseende fästas endast vid sakliga grunder såsom förtjänst och skicklighet.
I början av året presenterade en av TV:s nyhetskanaler en bild som väcker funderingar. Den gången handlade det om dem som har fått förtroende som ordförande vid våra universitet och högskolor. Flera av dessa visade sig ha partipolitisk bakgrund. Majoriteten, och med råge ska tilläggas, visade sig ha socialdemokratisk bakgrund. Sådant väcker funderingar. Med detta sagt menar inte jag att socialdemokrater är sämre människor än andra, men blotta misstanken om att det är annat än förtjänst och skicklighet som väger tungt är oroande.
Herr talman! Det finns en fempartireservation som handlar om just det som jag nyss har tagit upp. Jag ska passa på att yrka bifall till den, och den har nr 5.
Vi menar i den reservationen att det finns möjlighet att komma undan den här typen av misstankar som jag alldeles nyss har refererat till. Det går att öka öppenheten genom att till exempel låta kandidater frågas ut offentligt inför det riksdagsutskott som bereder ärenden som berör myndighetens eller verkets områden. En annan möjlighet skulle kunna vara att inrätta en förslagsnämnd. Vi menar att regeringen bör utreda den frågan när det gäller tillsättning av högre statlig tjänst och återkomma till riksdagen med förslag.
En annan del som jag vill ta upp i mitt anförande är värdet och vikten av att det arbete som bedrivs inom den offentliga sektorn genomsyras av jämställdhet, jämlikhet och respekt för enskilda människors integritet. Det är oerhört viktigt att människor inte utsätts för negativ särbehandling på grund av ålder, kön, sexuell läggning, könsidentitet etcetera. Därför är det av stort värde att öka medvetenheten och satsa på kunskapshöjande åtgärder för att säkerställa att människor som är till exempel homosexuella, bisexuella eller transpersoner inte utsätts för negativ särbehandling.
Inom vissa sektorer i den offentliga sektorn är det särskilt angeläget att öka insikterna om homosexuellas, bisexuellas och transpersoners livsvillkor, så att de här människorna inte behöver känna tveksamhet inför kontakten med till exempel rättsväsendet om de utsätts för brott. Och det är inte ovanligt att många känner just så av rädsla för att bli negativt bemötta. De avstår helt enkelt från att ta kontakt. Ökad kompetens i rättsväsendets myndigheter kan öka homosexuellas, bisexuellas och transpersoners benägenhet att anmäla brott som de blir utsatta för, och det är ju viktigt i ett land som sätter rättssäkerheten högt.
Herr talman! Jag har redan yrkat bifall till reservation 5, och jag passar här på att yrka bifall även till reservation 8. I övrigt står jag förstås bakom alla de reservationer som Folkpartiet finns med som undertecknare på.
</anforandetext>
<intressent_id>0367418588113</intressent_id>
<rel_dok_id>GR01KU11</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>125929</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GR0988/#anf20</protokoll_url_www>
</anforande>
