2348127 GR0988 Riksdagens protokoll 2003/04:88 Torsdagen den 25 mars 2003/04 88 2004-03-25 00:00:00 Icke-joniserande strålning föredragning av utskottsärende med eventuell debatt D1FEECDA-54E8-4287-9DF0-321BF0643D1A 184 MARIE WAHLGREN (fp) fp Fru talman! Teknikutveckling är något i grunden bra, men med mycket ny teknik kommer också ofta debatten om teknikens risker. Riskerna med strålning från mobiltelefonerna har debatterats under en längre tid. Många människor känner en berättigad oro som bör tas på allvar. Men det är svårt för en lekman att avgöra hur allvarliga riskerna med mobiltelefonin egentligen är. Man kan konstatera att det ständigt kommer nya rön som tillför mer kunskap i dessa frågor. Samtidigt är resurserna inom Sveriges gränser både för att bedriva forskning och utvärdering i dessa frågor tämligen begränsade. Under riksdagens hearing om strålning från mobiltelefoni kom det tydligt fram att även om vi i dagsläget inte har en samlad forskningsbild som kan visa på hälsoeffekter av mobiltelefonanvändningen är kunskapsläget fortfarande i en ständig förändring. En av deltagarna, doktor Lena Hillert sade så här: Generellt har vi alltså avseende mobiltelefoni en situation där det finns en oro och där vi har kunskapsluckor. Men i dag har vi ingen säker kunskap utifrån en sammantagen vetenskaplig bedömning som stöder detta med hälsorisker. I den situationen är nyckelorden information och mer forskning. Behovet av ytterligare forskning både i Sverige och internationellt är alltså uppenbart. Sverige måste ha en forskarkompetens för att kunna både delta i och utvärdera den internationella forskningen. Viktiga frågor förutom olika strålningskällors påverkan på biologiska system är vilka faktorer det egentligen är som påverkar riskerna. Det behöver till exempel inte ens vara bara strålningen, utan det kan vara andra komponenter i mobiltelefonerna som kan påverka hälsan. Jag förutsätter därför att regeringens uppdrag till Vetenskapsrådet vad avser utvärdering av forskningen på det här området resulterar i rimliga resurser för att upprätthålla en god nivå på forskningen i Sverige. Jag kan dock känna en viss oro, eftersom till exempel Statens strålskyddsinstituts generaldirektör i andra sammanhang har fört fram att Sverige i dag inte har en hållbar finansiering för en oberoende svensk forskning på områden som är relevanta för strålskyddet. Även om detta gäller strålskyddet i allmänhet känner jag att det troligen också är fallet när det gäller forskning om mobiltelefonin. Framför allt så känner jag här som på så många andra håll när det gäller forskningen i Sverige en oro för att man inte har en kontinuerlig forskningsansträngning. Det blir i stället tillfälliga anslag ständigt och jämt och man har inte någon möjlighet till att forskningen följer verksamheten kontinuerligt. Annan information som framgick tydligt vid hearingen var att mer eller mindre samtliga talare rekommenderade att man använder handsfree om man använder mobiltelefon. Detta speglar trots allt en viss oro för strålningsvärdena. Det borde finnas krav på information till konsumenterna från producenter och återförsäljare om att det finns en riskdebatt vad avser mobiltelefoni samt krav på rekommendationer om hur man kan minimera exponeringsriskerna, till exempel genom att använda handsfree . Det är särskilt viktigt att man beaktar hur informationen når ut till barn och ungdomar eftersom vi har ett frekvent användande av mobiltelefoni framför allt bland unga människor. Regeringen borde säkerställa att den diskussion som SSI har aviserat ska ta upp med branschen hur informationen når konsumenterna och leder fram till snabba åtgärder. Vidare borde det vara självklart att initierade mobiltelefonikunder har en möjlighet att välja mobiltelefon till exempel beroende på hur höga strålningsvärden den avger. Det borde vara naturligt för mobiltelefontillverkarna att ge konsumenterna den informationen så att de själva har möjlighet att bedöma vilka faktorer de vill väga in vid köpet av sin mobiltelefon. Jag tycker också att det är tråkigt att mobiltelefonleverantörerna till dags dato, till skillnad från till exempel bildskärmsleverantörer, inte har valt möjligheten med kvalitetsmärkning av sina produkter. Det finns redan i dag exempel på hur en sådan märkning skulle kunna utformas, till exempel TCO:s kvalitets- och säkerhetsmärkning av telefoner. Jag ser fram emot den dag då en modig leverantör ser möjligheten att skaffa sig en klar försäljningsfördel genom att låta märka sina produkter. Vilken tonårsförälder skulle inte köpa den kvalitetssäkrade mobiltelefonen? På så sätt skulle vi också få en positiv konkurrens i riktning mot säkrare och bättre mobiltelefoner. Fru talman! Jag står naturligtvis bakom Folkpartiets alla reservationer, men för att vinna tid yrkar jag bifall bara till reservation nr 8. 0195810270316 GR01MJU12 N 2010-01-01 00:00:00 126093 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GR0988/#anf184