<anforande>
<dok_hangar_id>2348121</dok_hangar_id>
<dok_id>GR0982</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2003/04:82 Fredagen den 12 mars</dok_titel>
<dok_rm>2003/04</dok_rm>
<dok_nummer>82</dok_nummer>
<dok_datum>2004-03-12 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 2003/04:311 om medicinering med narkotikaklassade läkemedel</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>F2B353D8-8627-468B-8A9F-492442F3B832</anforande_id>
<anforande_nummer>1</anforande_nummer>
<talare>Socialminister LARS ENGQVIST (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Marita Aronson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att fler professionella inom vården medverkar i beslut inför medicinering av patienter med narkotikaklassade läkemedel samt vilka åtgärder som jag är beredd att vidta för att effektivisera Socialstyrelsens tillsynsverksamhet för att stävja överförskrivning av narkotiska läkemedel. Vidare frågar Marita Aronson mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att möjliggöra Läkarförbundets förslag att införa nationella läkemedelsjournaler.
Inledningsvis vill jag säga att jag liksom Marita Aronson anser att det är oerhört viktigt att en felaktig förskrivning av narkotikaklassade läkemedel förhindras. Regeringen tillsatte i januari 2002 en nationell narkotikasamordnare, som tagit namnet Mobilisering mot narkotika. Mobilisering mot narkotika har, med anledning av den artikelserie i Göteborgs-Posten som Marita Aronson hänvisar till, den 3 mars genomfört en hearing kring dessa frågor. Syftet med hearingen var att ta reda på problemets omfattning och eventuella lösningar på problemet. Mobilisering mot narkotika kommer inom kort att i en rapport redogöra för resultatet av hearingen.
I mitt frågesvar till Marita Aronson i december förra året skrev jag att Socialstyrelsen under 2002 fått förbättrade möjligheter att effektivt arbeta med tillsynen av överförskrivande läkare och att det i dagsläget är för tidigt att bedöma om ytterligare åtgärder bör vidtas. Socialstyrelsen har skyldighet att bedriva så kallad individtillsyn beträffande bland annat läkarnas yrkesutövning. Ett led i denna individtillsyn är granskning av läkares förskrivning av läkemedel som kan leda till beroende eller där patienten på annat sätt kan underhålla eller förvärra ett eventuellt missbruk. Socialstyrelsen kan även hos Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd yrka om disciplinpåföljd, prövotid, återkallelse av legitimation och begränsning av behörighet för att förskriva narkotiska läkemedel samt teknisk sprit för personer som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen i deras yrkesutövning inom hälso- och sjukvården. Jag har erfarit att Socialstyrelsen internt för närvarande genomför en översyn av styrelsens arbete med individtillsynen. I detta arbete analyseras hur Socialstyrelsen ska bli mer effektiv när det gäller tillsynen av hälso- och sjukvårdspersonalen. Arbetet kommer att vara klart efter sommaren.
Att införa en nationell läkemedelsjournal, som Läkarförbundet föreslår, är förenat med en hel del komplikationer. Förslagen i betänkandet 
Ökad patientsäkerhet på läkemedelsområdet
 (SOU 2002:52) om införandet av en läkemedelsförteckning på Apoteket AB måste ses som ett viktigt första steg, som löser ett akut informationsproblem. I ett system med en nationell journalföring knuten till patienten och inte till vårdenheten som patienten besöker, skulle all information om den enskilde samlas på ett ställe och med patientens medgivande kunna göras tillgänglig för en senare förskrivare. Emellertid kräver en sådan lösning omvälvande förändringar av nuvarande journallagstiftning och måste föregås av en bred utredning och ingående analys. Vidare är ett flertal ändringar även i annan lagstiftning nödvändig, bland annat vad gäller lagen om receptregister, sekretesslagen samt lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Således skulle införandet av en gemensam patientjournal över hela landet komma att ligga långt fram i tiden. 
I december 2003 överlämnade Offentlighets- och sekretesskommittén sitt huvudbetänkande 
Ny sekretesslag
 (SOU 2003:99) till regeringen. Betänkandet innehåller bland annat förslag om särskilda sekretessgränser inom kommuner och landsting. Det föreslås bland annat att det inte ska finnas någon sekretessgräns mellan nämnder inom en kommun eller ett landsting till den del verksamheterna är av samma slag. Om förslaget genomförs får det analyseras vad det innebär för möjligheten att inom ett landsting upprätta en gemensam journal avseende en enskild patient. Betänkandet ska nu remissbehandlas och därefter beredas i vanlig ordning. 
Sammanfattningsvis kan jag säga att regeringen anser att det är av största vikt att noga följa utvecklingen av förskrivningen av narkotikaklassade läkemedel och det arbete som pågår inom detta område. Regeringen kommer därför med intresse att ta del av de redogörelser i ämnet som kommer från Mobilisering mot narkotika och Socialstyrelsen. 
</anforandetext>
<intressent_id>0763673691509</intressent_id>
<rel_dok_id>GR10311</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>125016</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GR0982/#anf1</protokoll_url_www>
</anforande>
