2348119 GR0980 Riksdagens protokoll 2003/04:80 Onsdagen den 10 mars 2003/04 80 2004-03-10 00:00:00 Vissa frågor om regional utvecklingspolitik föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 92B3F947-E99C-4A11-9190-A417C2EC746B 6 INGEGERD SAARINEN (mp) mp Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 4, även om jag naturligtvis står bakom samtliga våra reservationer. Jag vill till en början säga några ord om kapitalförsörjningen. Ulla Löfgren talade tidigare initierat och väldigt bra om den saken. Det finns inte så hemskt mycket mer att tillägga. Men lagen var ett allvarligt slag mot glesbygden den dag den genomfördes. Den tog ifrån denna möjligheten till lokal utveckling i en så stor utsträckning att det kommer att bli väldigt svårt att kompensera det med framtida politik som handlar om kapitalförsörjning. Det känns som att försöka lappa och laga en väldigt stor reva som vi över huvud taget inte har chansen att lappa, utan lagen kommer att få stora negativa konsekvenser. Sedan kan vi sitta där och peta i kreditgarantier och annat, men det kommer inte att på ett riktigt sätt hjälpa. Det blir ett sätt att i viss mån försöka kompensera den negativa utveckling som medvetet har åstadkommits. Det finns vissa planer på att försöka kompensera den här negativa lagen. Det finns bland annat funderingar på att underlätta lånegarantier på olika sätt. Det är viktigt att det här så småningom ger resultat. Det här har utretts ganska länge. Det är flera år som det här har varit på tapeten, men man har inte lyckats att få fram något bra system. Vi får hoppas att nästa utredning som ska sätta i gång lyckas hitta ett bra system. Det har pratats här om kreditgarantiföreningar. Det är ett jättebra sätt, som dessutom är lokalt förankrat. Det är bra därför att företagare själva går samman och försöker hjälpa varandra så att man kan komma i gång med ny verksamhet. Lokala initiativ och den kunskap som då tillförs är oerhört värdefulla. Utvecklingen av det här har tyvärr inte direkt underlättats av staten. Men nu är det i alla fall i gång. Vi får hoppas att banan kommer att jämnas för det framöver så att detta väldigt bra initiativ får utvecklas. En annan typ av samarbete som utvecklats i bygderna är IUC, industriella utvecklingscentrum. Det hör inte till det här ärendet, men jag kan inte låta bli att ändå nämna det, för det är också ett värdefullt samarbete på lokal nivå. Det samarbetet har inte alls underlättats av regeringen. Tvärtom har man underlåtit att ge besked om framtiden, så att stora viktiga projekt fördröjs och kanske till och med saboteras. Ännu en månad efter det att ministern här i kammaren hade lovat att ta itu med det här jobbar Nutek efter gamla direktiv. Det innebär att utredningsarbetet inte blir klart förrän till sommaren. Det gör också att många företag har hamnat i ett vakuum. Riktigt stora intressanta projekt står och svajar på grund av det här. Det är alltså dags att Nutek får ordentliga besked. Jag tror att de nu får dem även skriftligt; tidigare har de fått muntliga besked om att IUC ska ha sina 30 miljoner och kunna fortsätta verksamheten under året. Det är ganska enormt att en verksamhet inte ens har årets finansiering klar utan måste jobba under året utan att veta. Nu när Nutek kan få ett skriftligt besked hoppas jag att de sätter i gång med det som de ska göra när det gäller IUC. Jag vill också påpeka det värdefulla klusterarbete som pågår och som Nutek har i uppdrag att främja. Det är jättebra och jätteviktigt. Det handlar också om lokala initiativ i stor utsträckning. Men var är kvinnorna i det här arbetet? Klusterarbetet grundar sig i väldigt stor utsträckning på manliga projekt. Var kommer kvinnorna in? Det måste finnas kvinnliga kompetensområden som kan stöttas med klusterbildningar och som kan utvecklas med hjälp av den här metoden. Det räcker inte med att vi har manliga projekt, och så på slutet petar man stolt in en kvinnlig företagare som får visa att även kvinnorna finns med i de här projekten. Man måste titta mycket grundligare på vad som behövs för att utveckla även typiskt kvinnliga verksamheter. Det är för lite av det nu. Utlokaliseringen av statlig verksamhet har inte fungerat något vidare bra. Det behövs helt klart en långsiktig plan för det arbetet. Det behövs att man tar det på allvar och verkligen försöker. Det tycks vara så att man har regler som egentligen inte följs. Lite slentrianmässigt läggs myndigheter i Stockholm - kanske till och med mycket slentrianmässigt. Jag vill inte uttala mig om varför den nya EU-myndigheten förlades i Stockholm, men det är ytterligare ett exempel på sådant tänkande, som flera tidigare har kritiserat. Det är en i den långa raden av myndigheter som hamnar i Stockholm, trots att övriga landet säkert har goda möjligheter. Man borde titta noga på detta och upprätta en långsiktig plan för att se hur man ska komma i gång med utlokaliseringar. Även om vattenkraft är en ren energiform vill jag bara påpeka att vattenkraftsutbyggnaden medför problem för de regioner där den har ägt rum. Väldigt mycket av lokala potentialer har förstörts. Det gäller potentialer för en lönsam och framgångsrik turism. En sådan kan inte komma till stånd därför att förutsättningarna sedan länge är förstörda. Dessutom är livskvaliteten för invånarna också förstörd på grund av dessa utbyggnader. Om man ska flytta till en region eller inte flytta dit handlar det väldigt mycket om vad den regionen kan erbjuda, inte bara i form av jobb utan även när det gäller fritid. Vattenkraftsutbyggnaden har alltså utarmat många regioner i norr. Från att ha varit väldigt attraktiva regioner har de helt klart blivit mindre attraktiva. Det finns skäl att ta hänsyn till det här när man tittar på ersättningarna. 0235494367806 GR01NU9 N 2010-01-01 00:00:00 124779 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GR0980/#anf6